Sveriges advokatsamfund har i ett remissvar yttrat sig över departementspromemorian ”Verkställighetsärenden och muntlig förhandling i en ny instans- och processordning i utlänningsärenden”.

I yttrandet avstyrker Advokatsamfundet de författningsändringar som föreslås i promemorian.

Advokatsamfundet har tidigare föreslagit att man kan undvika att äldre utlänningsärenden blir en belastning för ett nytt instansordningssystem, genom att bevilja uppehållstillstånd av humanitära skäl för vissa utlänningar. Samfundet understryker nu att långa väntetider som beror på brister i förfarandet hos Migrationsverket inte får användas som skäl för att föreslå särlösningar med minskad rättssäkerhet i förfarandet hos förvaltningsdomstolarna.

Det är ytterligt förvånande att det nu föreslås regler om muntlig förhandling som inskränker reglerna om muntlig förhand­ling enligt förvaltningsprocesslagen, skriver Advokatsamfundet. Enligt samfundets mening är det som regel en nödvändig förutsättning vid tilltrosbedömningar att beslutsfattarna träffar de sökande. De föreslagna bestämmelserna innebär avsevärda risker för felaktiga beslut, står det vidare i Advokatsamfundets remissvar.

Advokatsamfundet framhåller att lagförslagen i promemorian kan medföra risk för att Sverige kränker sina internationella förpliktelser, bland annat enligt Europakonventionen.

Det bör klart framgå i lagen att det i regel i svensk rätt före­ligger en skyldighet att bevilja uppehållstillstånd, om någon är i fara att straffas med döden eller med kroppsstraff eller att utsättas för tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, anser Advokatsamfundet.

Advokatsamfundets remissyttrande över promemorian

Advokatsamfundets tidigare remissyttranden om instans- och processordning i utlännings- och medborgarskapsärenden:

Ökad rättssäkerhet i asylärenden (SOU 1999:16)

En specialdomstol för utlänningsärenden (Ds 2000:45)

Ny prövning av beslut om avvisning och utvisning som vunnit laga kraft (UD 2003/14872/MAP)

Utlänningslagstiftningen ur ett domstolsperspektiv (SOU 2004:74)