Håller domstolsväsendets kvalitet måttet? Jo, det gör den. Men det finns brister och en hel kan förbättras. Det ansåg deltagarna i den paneldebatt som hölls tisdagen den 6 december på Svensk Juriststämma.

De som deltog i debatten hade flera gemensamma uppfattningar. En återkommande synpunkt var att man efterlyste domar där bevisfrågorna behandlas noggrannare och förklaras tydligare. Flera deltagare i debatten, som leddes av Domstolsverkets generaldirektör Thomas Rolén, poängterade att domarrollen måste utvecklas med bland annat ökad specialisering. Mer kraft måste läggas på kompetensutveckling och kunskapsöverföring, gärna mellan åklagare, domare och advokater. Dessutom måste domarna agera mer proaktivt mot massmedierna och förklara sina domar bättre, till exempel med hjälp av pressmeddelanden.

– Domstolarna håller hög kvalitet, både i ett nationellt och internationellt perspektiv. Men det finns saker som kan bli ändå bättre, sade Astrid Eklund, vice överåklagare på Riksåklagaren.

Eklund menade att det finns flera små steg till förbättringar som kan tas snarare än ett stort – eftersom det är lättare att falla då. Eklund efterlyste bland annat ökad specialisering, mer gränsöverskridande kompetensutveckling och tydligare domar där domskälen framgår.

Advokat Tomas Nilsson underströk att utgångspunkten för kvalitetsarbetet i domstolsväsendet måste vara access to justice och access to court. Han ogillade därför tankar om prövningstillstånd till hovrätten. Nilsson betonade även hur avgörande domarens uppträdande är för domstolförhandlingen. De auktoritära domarna får det att låsa sig och skapar olust. Medan de domare vars arbetssätt kännetecknas av opartiskhet, saklighet, intresse får förhandlingen att fungera på ett betydligt bättre sätt.

Justitiekansler Göran Lambertz frågade sig om domstolsväsendets kvalitet håller måttet om det finns oskyldigt dömda till långa fängelsestraff (något som det enligt Lambertz troligen finns) och om detta förhållande är något som vi måste acceptera. Enligt Göran Lambertz förekommer det att domare inte tillämpar beviskravet ”styrkt bortom rimligt tvivel”, utan nöjer sig med ”styrkt bortom mitt eget tvivel”.

Som särskilt angeläget i domstolsväsendets kvalitetsarbete tog Lambertz bland annat upp vikten av ett bra bemötande, behovet av en specialisering och breddad rekrytering samt att rättegång hålls inom rimlig tid.

Kathrin Flossing, kammarrättspresident i Kammarrätten i Sundsvall, belyste kopplingen mellan rättssäkerhet och kvalitet. Hon konstaterade även att snabb handläggning inte är liktydigt med bra kvalitet och varnade för risken att det kan bli ”fort och fel.” Som viktiga delar i kvalitetsarbetet tog hon upp värdet av domarspecialisering, samordning och renodling av domarrollen.

Per Eriksson, hovrättslagman i Hovrätten över Skåne och Blekinge, noterade att det inte riktades särdeles hård kritik mot kvaliteten i domstolsväsendet. Han konstaterade att på det område där dagens allmänna domstolar möter konkurrens, i de finansrättsliga civilmålen, så har domstolarna nästan utkonkurrerats. Eriksson tog även upp frågan om mediernas roll för domstolarnas arbete. Han betonade att de allra flesta journalister vill väl och försöker ge en riktig beskrivning. Men när det blir fel så är det viktigt att kontakta redaktionerna och vara tydlig med vad man anser. ”Se massmedierna som en möjlighet”, löd hans uppmaning. Något som de andra mer eller mindre instämde i.

Domstolsverket bedriver i dag ett systematiskt arbete med att förbättra kvaliteten i sin verksamhet. I detta arbete har man anammat ett ”utifrånperspektiv”, som innebär att man försöker se frågor om kvalitet från intressenternas eller brukarnas perspektiv.