Visst finns det skillnader i rättspolitik mellan de politiska partierna. Men det är inte alltid de följer blockgränserna. I en debatt på Svensk juriststämma den 7 november var Alice Åström, v, och Beatrice Ask, m, slående eniga om problemen i samband med användande av tvångsmedel som buggning och lagring av trafikdata.

Är rättspolitik överhuvudtaget intressant för politikerna? Det frågade Anne Ramberg, Advokatsamfundets generalsekreterare och moderator i debatten, under sin inledning. Även om alla debattörerna ville svara ja på frågan tydliggjorde debatten att fokus ligger på olika delar av rättsområdet. Moderatorn hade tagit ett ovanligt grepp på debatten, och erbjöd paneldeltagarna 12 olika frågeställningar att välja bland.

Johan Persson, fp, ordförande i justitieutskottet, betonade polisens roll i det brottsförebyggande arbetet. Det behövs fler poliser, och större närvaro av polisen ute i samhället, menade han. Trots närpolisreformen har vi idag, enligt Persson snarare en ”fjärrpolis”.

Beatrice Ask, m, valde att tala om brott och straff. Att ungas brottslighet ökar är ett stort bekymmer, menade hon.

– Vi måste få en bättre överensstämmelse mellan de straff som utdöms och det allmänna rättsmedvetandet, sa Ask, som ville se hela straffskalan användas av domstolarna.

Alice Åström, v, vände sig mot synsättet att hårdare straff kan minska ungas brottslighet. Under ett antal år har allt fler unga dömts till sluten ungdomsvård, påpekade hon. Ändå har inte brottsligheten minskat.

– Vi behöver inte skärpta straff, utan vi bör titta på vilka som sitter på anstalterna och varför de sitter där, så att vi kan förebygga brottsligheten, sa Alice Åström.

Åström fick medhåll av statssekreterare Dan Eliasson, s. Han ville se välfärdspolitik snarare än stränga straff som bästa vägen att minska ungdomsbrottsligheten, medan Johan Persson kallade det för missriktad välvilja att inte ingripa hårt mot unga brottslingar.

Användandet av tvångsmedel som teleövervakning, frysning av tillgångar och buggning kräver en balansgång mellan brottsbekämpning och värnandet av individens integritet. Har vi hamnat rätt i den balansgången, frågade Anne Ramberg.

– Absolut! Regeringen avfyrar en riktig bredsida med repressiva instrument mot terrorismen och den organiserade brottsligheten nu, svarade statssekreterare Dan Eliasson, som varnade åhörarna för att underskatta de ”otäcka typer som finns ute i landet”.

Åtgärder som offentliga ombud i ärenden om avlyssning, och den föreslagna tvångsmedelsnämnden ska garantera att värden som proportionalitet och integritet skyddas, lovade Eliasson.

Beatrice Ask och Alice Åström var mer tveksamma till regeringens ”bredsida”. Helheten av alla de olika förslagen gör att vi riskerar att tappa balansen, att skyddet för individen blir för svagt, menade de.

– Det är viktigt att se att staten inte nödvändigtvis står för det goda. Vi måsta faktiskt värna individens integritet gentemot staten, sa Alice Åström, som också ville lyfta fram den utredning som pågår kring integritet och brottsbekämpning.         

Anne Ramberg ville också höra debattörernas inställning till en höjning av timkostnadsnormen för juridiska ombud. Några löften om en stor höjning fick hon dock inte.

– Vi ser problematiken med att det saknas humanjurister. Det är ett rättssäkerhetsproblem, sa Johan Persson, utan att utlova några anslagshöjningar under de närmaste åren.