Det danska justitieministeriet inbjöd den 14–15 november domare, advokater med flera till ett nordiskt möte om alternativ konfliktlösning där rättsmedling var ett huvudtema.
Nordiska försöksprojekt med rättsmedling har funnits i flera år, i Norge sedan 1997 och Danmark sedan 2003. Finland får från och med den 1 januari 2006 en ny lag om rättsmedling.
I Norge har det lagts fram en ny tvistemålslag och en lag om medling där det dock är oklart när lagen kommer att träda i kraft.
I Sverige berördes medlingsinstitutet redan av 1999 års rättegångsutredning i dess slutbetänkande, En modernare rättegång (SOU 2001:103). I mars 2005 överlämnades propositionen om en modernare rättegång (prop. 2004/05:131). I juni 2005 beslutade regeringen att tillsätta en kommitté för att utreda alternativa former för tvistlösning vid tingsrätt. Utredningen genomförs av ensamutredare Barbro Hegrelius Jonsson, president vid Hovrätten för Nedre Norrland, Sundsvall. Utredaren har knutit till sig sakkunniga och experter. Arbetet skall vara slutfört senast den 28 februari 2007.
Utredningen skall belysa förutsättningarna för att inrätta ett alternativt förfarande för prövning av dispositiva tvister. Övergripande målsättning skall vara frivillighet, snabbhet, partsinflytande och flexibilitet. I direktiven (Dir. 2005:77) sägs att arbetet skall inriktas på lösningar som inte följer den nuvarande rättegångsordningen och överväga ändringar av nuvarande lagstiftning. Utredaren skall ta ställning till om det behövs några lagändringar i syfte att få till stånd en ökad användning av medlingsinstitutet och även undersöka om det är lämpligt att införa någon form av förprocessuell medling. Utredaren skall beakta pågående lagstiftningsarbete i Norden samt i de utomnordiska länderna som utredaren bedömer vara av intresse.
Deltagare i medlingsseminariet i Köpenhamn.
Vid Köpenhamnmötet inledningstalade den danska justitieministern Lene Espersen. Hon betonade att rättsmedling inte är i stället för den traditionella rättsprocessen utan att det är ett viktigt alternativ och ett redskap för att vägleda parter i en tvist. Rättsmedling ger mer fokus på parterna och deras förmåga att med strukturerad processledning själva finna konfliktens kärna för att skapa en hållbar lösning.
Jur. dr Kaijus Ervasti, som arbetat fram den finländska lagen, talade om den postmoderna juristrollen såväl för domare som för advokater, där dessa rättens aktörer får en positiv utveckling av den processledande och vägledande rollen. Han betonade även vikten av att tydligt särskilja domarnas förlikningsverksamhet från medlingsprocessen.
Flera talare beskrev även positiva effekter på processkostnaderna såväl för samhället som för enskilda. Utvärderingar av både det norska och det danska försöksprojektet visade att tvisterna löstes snabbare, humanare och billigare.
Europeiska kommissionen har lagt fram ett förslag till direktiv för tillskapande av medlingsinstitut, Europaparlamentets och rådets direktiv om vissa aspekter på medling i civilrättsliga tvister {SEK(2004)1314}, KOM (2004) 718 slutlig, 2004/0251 (COD) (22.10.2004).
Professor Vibeke Vindeløv, Köpenhamns universitet, som ansvarar för en mastersutbildning i medling, talade om att vi står inför en skiljeväg och betonade vikten av att medlingsinstitutet får en tydlig identitet så att vi inte får ett system mellan traditionell rättsordning och medling. ”Lag skall vara lag och medling skall vara medling.” Rättsmedling betjänar dock både samhälleliga och enskilda intressen. Det är även av stor vikt att klargöra etiska regler för medling.
Sorenskriver Anne Austbø, chef för Asker og Bærum tingrett, redovisade att i Norge kommer inom kort etiska regler för domare och även en tillsynsordning. Parterna kommer att få möjlighet att anmärka på domarens bemötande, till exempel övertramp vid rättsmedling. Etiska dilemman är parternas autonomi, medlarens ansvar för resultatet, tystnadsplikt och trovärdighet.
I Danmark och i Norge förekommer rättsmedling även i andra instans, landsret respektive lagmannsrett.
Det betonades även behovet av kvalificerad utbildning. Domare och advokater bör erhålla en utbildning innehållande en fördjupad teoribildning, rollgestaltning och kompletterande verktyg för sin medlingsverksamhet samt fördjupad konfliktteori. I Norge utbildas domare och advokater under två dagar i en grundläggande medlingsutbildning. Det danske Advokatsamfund har den mest omfattande utbildningen för advokater som pågår under tre månader med sammankomster vid tre tillfällen om totalt sju dagar. Det erbjuds även en riktad utbildning under en termin för advokater vid universiteten i Köpenhamn och Åhus.
Under det senaste året har även Domstolsverket ordnat utbildning för domare i medling. Utbildningen har skett i samarbete med Luleå tekniska universitet. Utbildningen sker under en halv dag och är således för närvarande inte alls så omfattande som i de övriga nordiska länderna. Med hänsyn till pågående utredningsarbete kan det förväntas att ytterligare utbildningsinsatser kommer att göras.
Försöksprojekt inom rättsmedling bedrivs, på domares egna initiativ, i mindre skala vid ett fåtal domstolar, bland annat Helsingborgs, Hässleholms, Nyköpings och Katrineholms tingsrätter. Verksamheten innebär till exempel att domare vid en tingsrätt ”byter” mål med en kollega vid en annan tingsrätt och medlar i detta. Förhoppningsvis kommer pågående utredning att påskynda och möjliggöra en mer allmän försöksordning omfattande olika delar av Sverige.
Det vore av stort intresse för oss advokater om vi eventuellt kunde skapa ett utbildningssamarbete med det danska advokatsamfundet och därigenom få möjlighet att finnas med vid deras medlingsutbildning. Det skulle förmodligen innebära att vi snabbare och mer kostnadseffektivt kunde få en behövlig kompetensutveckling. I Danmark har man för att stödja utbildningen inom detta område även givit möjlighet att söka medel från samfundets fonder.