Mer schabloniserade ersättningar och en fristående pool av medicinska rådgivare kan vara ett par sätt att förbättra skaderegleringen och tilltron till försäkringsbolagen. Det menade deltagarna vid den årliga konferensen om personskadereglering i Stockholm.
Konferensen är ett samarrangemang mellan Advokatsamfundet och Försäkringsförbundet, och hölls som vanligt den 16 mars. Årets konferens, den fjärde i ordningen, hade fått rubriken ”Den nya skaderegleringen”. Fokus låg alltså på förändringar inom skaderegleringens område. Mer än 200 advokater, biträdande jurister, skadereglerare m.fl. deltog i konferensen.
Inom försäkringsbranschen pågår diskussioner om skaderegleringen behöver förändras, inte minst för att förkorta handläggningstiderna och öka förtroendet från allmänheten och kunderna.
Ett aktuellt diskussionsområde är en ökad användning av schabloner i skaderegleringen. Henrik Lundin från Folksam presenterade resonemangen från en sittande arbetsgrupp. Ett system där fler ersättningar betalas ut enligt schabloner kan öka både förutsebarheten och snabbheten i skaderegleringen. Ärr och whiplashskador av grad WAD 1 och WAD 2 är exempel på skador där gruppen kan tänka sig schabloniserade ersättningar, enligt Lundin.
Advokat Christer Magnergård höll med om att schabloner har många fördelar och borde användas mer. Han hänvisade till skaderegleringen efter flera stora katastrofer, till exempel Estonias förlisning. Hanteringen gick snabbt med hjälp av schabloner, och de drabbade var i stort sett nöjda med resultatet. Men Christer Magnergård ville ge de skadelidande en valmöjlighet. Antingen får man sina skador ersatta enligt schabloner eller enligt dagens system reglerat i skadeståndslagen.
Ytterligare ett område där försäkringsbolagen har förtroendeproblem är de medicinska rådgivarna som granskar journalhandlingar och hjälper bolagen med de medicinska bedömningarna. Rådgivarna är arvoderade av försäkringsbolagen, och deras oberoende ifrågasätts ofta.
En idé för att öka oberoendet och skapa förtroende, som bland annat Whiplashkommissionen förde fram, är en pool av medicinska rådgivare. Henrik Ask från försäkringsbolaget If berättade om försäkringsbolagens arbete för att skapa en sådan pool. Åhörarna var mestadels positiva till själva tanken. Däremot fanns det olika uppfattningar om hur poolen borde organiseras och finansieras. Advokaterna Catharina Tholin och Mats Wikner tryckte i den avslutande paneldebatten framför allt på vikten av rekrytera rätt personer till uppdragen i poolen och att ge dem rätt utbildning. Poolen måste också få en huvudman som är oberoende av försäkringsbolagen.
Advokat Christer Magnergård och Kent Hjalmarsson från Trygg Hansa redovisade också ett dokument för arbetsfördelning mellan skadereglerare och ombud som Advokatsamfundet och försäkringsbranschen tillsammans tagit fram. Detta kommer att presenteras närmare här på hemsidan och i Tidskriften Advokaten.
Konferensen innehöll också flera andra punkter. Staffan Moberg, förbundsjurist vid Försäkringsförbundet, gav åhörarna en överblick över aktuella frågor inom skaderegleringen. Siwert Gårdestig från Försäkringskassan berättade om kassans arbete mot ohälsan och advokat Erik Reveman resonerade kring problemen med att förena advokatetik med försäkringsbolagens villkor.