– Vi måste alla hjälpas åt att bekämpa den grova, organiserade brottsligheten.
Det sa rikskriminalens chef Therese Mattsson, som den andra oktober föreläste för ett hundratal kvinnliga jurister på Hildarys andra träff i Stockholm. Åhörarna kom från hela rättsväsendet, advokatkåren och administrationen.
Rikskriminalchef Therese Mattsson
Therese Mattssons föredrag handlade om den grova organiserade brottsligheten. Enligt Mattsson är den ett större samhällsproblem än de så kallade vardagsbrotten, eftersom den omsätter stora pengar och ofta bygger på hot, mutor och andra systemhotande brott.
De stora MC-ligorna ligger bakom en stor del av den organiserade brottsligheten i Sverige, sa Mattsson. Ligorna är svåra för polisen att komma åt, eftersom de är hierarkiskt uppbyggda och medlemmarna inte anger varandra. Än svårare blir brottsbekämpningen om ligorna slutar att bekämpa och ange varandra, för att i stället dela upp marknaden mellan sig. Therese Mattsson tyckte sig se en sådan utveckling i Sverige idag.
Mattsson beskrev de kriminella nätverken som ytterst välorganiserade. För brott som värdetransportrån, som kräver mycket planering och skicklighet, väljer man ut de lämpligaste personerna ur ett stort kontaktnät. Samma ligor och samma personer kan också ägna sig åt många olika typer av brott.
– Allt som ger pengar genererar kriminalitet. De gamla handelsvarorna, som narkotika, vapen och dyra bilar är alltid aktuella. De nya handelsvarorna är människor, framför allt kvinnor. Kvinnor är väldigt lönsamma varor, eftersom man kan sälja samma kvinna flera gånger, sa Mattsson.
EU-medlemskapet och de öppna gränserna har gjort att även de kriminella ligorna blivit allt mer gränsöverskridande. Sverige med sin höga materiella standard och tekniska utveckling är ett lockande land för brottslingar, menade Mattson.
– Rikskriminalpolisens huvuduppgift är att se till att Sverige inte blir en fristad för internationell brottslighet, sa hon.
Rikskriminalen samarbetar med sina europeiska motsvarigheter för att kartlägga och stoppa de internationella ligorna. Inom landet är samarbetet med andra myndigheter viktigt. Det handlar inte bara om de 21 regionala polismyndigheterna, Säpo och Åklagarmyndigheten, utan också om Skatteverket, Försäkringskassan och kommunerna. Det gäller att komma åt brottslingarna där det går, menade Mattsson.
– Ofta får man lita på Al Capone-metoden, och sätta dit dem för enklare brott. Man får gå via bokföringen och länsrätten snarare än action som i polisserierna på TV.
Som en del i brottsbekämpningen har det operativa rådet, där Mattsson är ordförande, upprättat en lista över de hundra farligaste brottslingarna. Målet är att stoppa deras verksamhet inom tre år, genom att sätta dem i fängelse eller försvåra för dem så att de slutar begå brott. Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg frågade Therese Mattsson om listan inte är problematisk ur rättssäkerhetssynpunkt. Hur kan man säkert veta att personer som inte dömts för brott ändå är brottslingar?
– Många på listan sitter i fängelse. Men självklart är det viktigt att ta hänsyn till etik och integritet, och att vi har ordentligt på fötterna innan någon hamnar på listan, sa Mattsson, som också förklarade att listan är hemlig, och uppdateras var tredje vecka.
Therese Mattsson fick också en fråga om hur det r att vara kvinna i en så mansdominerad organisation som polisen. 20 procent av poliserna är idag kvinnor.
– När man är kvinna i en machovärld gäller det att vara sig själv, sa Mattsson, som själv sett till att halva rikskriminalens ledningsgrupp består av kvinnor.
Men en viss anpassning kan ändå vara värdefull.
– Jägarexamen öppnade många dörrar för mig. Det kan tyckas konstigt, men det är mycket värt att kunna hantera vapen i en mansvärld. Tänk på det, uppmanade hon åhörarna.
Hildary har startats av det kvinnliga juristnätverket Hilda. Lunchklubbarna ska vara en mötesplats där kvinnliga jurister kan utbyta erfarenheter och stödja varandra. Nya Hildarymöten planeras i Stockholm den första måndagen i varje månad. Även i Göteborg och Malmö ska det startas lunchklubbar.
Det kvinnliga nätverket Hilda ska stödja kvinnliga jurister i deras professionella utveckling. Hilda skapades vid ett möte på Advokatsamfundets kansli den 18 januari, och fick sitt namn efter dagens namnsdagsbarn.