Gudrun Antemar talade på årets första Hildarymöte.
Den 15 januari hölls årets första Hildaryträff i Stockholm. Först ut som lunchtalare var Gudrun Antemar, generaldirektör vid Ekobrottsmyndigheten.
Gudrun Antemar berättade om hur arbetet mot ekonomisk brottslighet utvecklats under det senaste halvseklet. Parallellt fick åhörarna veta en hel del hon om hennes eget liv, och de val hon gjort fram till dess hon utnämndes till generaldirektör 2004.
Länge var politikerna och rättsväsendet på efterkälken inom ekobrottsområdet, menade Antemar. När Ekobrottsmyndigheten startade sin verksamhet 1995 var målet bland annat att minska balanserna hos åklagarna och i domstolarna. Lagstiftaren ville också se fler ekobrott utredda och att myndigheten skulle förebygga ekonomisk brottslighet.
Idag inriktar man sig dels på att förebygga ekobrott, dels på att utveckla kontrollsystem. Myndigheten har grovt sett två olika vägar att hantera de brott som utreds. Ett snabbt, smidigt system för de företag som gör fel på grund av slarv och okunnighet, och ett annat för den organiserade brottsligheten.
– De som begår de svåra ekobrotten idag är inga manchettbrottslingar, utan det är de kriminella nätverken som försöker bli rika på alla sätt som finns, sa Antemar.
Gudrun Antemar avslutade med några reflektioner kring chefsrollen, och hur man klarar den.
– Det finns ju ingen generaldirektörsskola, så man får bara hoppa i och simma så bra man kan, sa hon.
För att klara av det krävs det att man har ett nätverk av människor att rådfråga, menade Antemar, som just därför var glad för nätverket Hilda och Hildaryträffarna.
Det är också viktigt att ta sig tid att tänka efter och att lyssna på andra i stället för att låta sig stressas in i beslut, sa hon. Många gånger kan man kanske göra det bättre genom att ha ett liv utanför jobbet.
– Jag tror att det är bra för ekobrottsbekämpningen om jag går hem klockan fyra och steker pannkakor. En bra chef är på jobbet i rätt tid, och fattar beslut i rätt tid, sammanfattade Gudrun Antemar sin filosofi.