I november kom debattbetänkandet ”Ett nytt grundslagsskydd för tryck- och yttrandefriheten?”. Betänkandet innehåller inga konkreta lagförslag, utan syftar mer till att skapa debatt om hur man bäst utformar skyddet för tryck- och yttrandefriheten.
Och debatt blev det när Justitiedepartementet inbjöd till seminarium i Stockholm den 12 juni. Justitiekansler Göran Lambertz konstaterade att Sverige i och för sig har en av de bästa regleringarna av tryck- och yttrandefrihet i världen, men att reglerna är svåra att tillämpa. Grundproblemet är grundlagsreglernas teknikberoende. I stället för att resonera om lagarnas syfte tvingas JK och domstolarna fördjupa sig i tekniska frågor om vad som egentligen är tryckt. Detta förhållande ändras inte med något av Tryck- och yttrandefrihetsberedningens förslag, menade Lambertz, som önskade en ny utredning grundad på vilka krav vi ställer på yttrandefriheten.
Frågan om lagens teknikberoende och vilka alternativ som kan finnas diskuterades livligt. Men regeringsrådet Henrik Jermsten, med lång erfarenhet av arbete i regeringskansliet, lyfte frågan till den internationella nivån.
– Grundlagen kan få stå tillbaka i förhållande till EG-rätten, sa han.
Sverige skiljer sig från andra EU-länder framför allt genom det starka meddelarskyddet och genom att så mycket av tryck- och yttrandefriheten är reglerad i grundlag. Enigheten vid seminariet var stor om att eventuella grundlagsändringar inte får innebära att nivån på tryck- och yttrandefriheten sänks.
Läs mer och ladda hem debattbetänkandet.