Sverige är inte bäst i världen på jämställdhet. Åtminstone inte om man ser till möjligheterna att bekämpa könsdiskriminering på arbetsplatserna. Det menar jur. dr. Laura Carlson, som i sin avhandling jämfört hur rättssystemen i Sverige, Storbritannien och USA hanterar diskriminering.

Laura Carlson
Laura Carlson presenterade sina forskningsresultat på Hildarylunchen på Sturecompagniet.

Laura Carlson berättade för deltagarna i Hildarylunchen att fackföreningsrörelsen och arbetsgivarna i Sverige länge motsatt sig lagstiftning om diskriminering. I stället har arbetsmarknadens parter föredragit att hantera dessa frågor i kollektivavtal. Men i praktiken är det mest de kvinnodominerade branscherna som avtalat om diskriminering.

Sedan 1979 finns regler om diskriminering på arbetsplatserna, men av olika skäl är det svårt för arbetstagare att hävda sig.

– Det svenska systemet begränsar arbetstagarnas ”access to justice”, sa Laura Carlson, som kunnat konstatera att få diskrimineringsfall går till Arbetsdomstolen.

En viktig förklaring är de svenska reglerna om att förlorande part får bära motpartens rättegångskostnader. I USA och Storbritannien tar arbetstagarna en betydligt mindre risk, genom att varje part står för sina egna kostnader. I USA blir arbetsgivaren som förlorar i ett diskrimineringsmål i stället skyldig att står för den kärandes kostnader.

Samtidigt är de svenska skadestånden till dem som diskrimineras jämförelsevis mycket små.
– Arbetsgivaren har allt att vinna, medan arbetstagaren tar en stor risk genom att gå till domstolen, sa Laura Carlson.

Både Jämställdhetsombudsmannen, Jämo, och fackförbunden har möjligheter att driva diskrimineringsmål i Jämo, men gör det i praktiken sällan numera. Laura Carlson förstår dem.

– Möjligheterna att vinna är små, och de ekonomiska riskerna stora. Fackförbunden måste använda medlemmarnas pengar på ett ansvarsfullt sätt.

Andra faktorer som gör det svårt att komma tillrätta med diskrimineringen är den korta preskriptionstiden i Sverige, och att Arbetsdomstolen är första och sista instans. Både USA och Storbritannien har fyra instanser. Laura Carlson skulle vilja se en ökad möjlighet att driva arbetsrättsliga mål i vanliga domstolar också i Sverige.