– Lagstiftarna har inte gjort sitt jobb när det gäller integritetsskyddet för den enskilde. Det sade Olle Abrahamsson, ordförande i Integritetsskyddskommittén när han presenterade ett delbetänkande.

Kritiken mot lagstiftarna var kraftig när Olle Abrahamsson presenterade den parlamentariskt tillsatta kommitténs första delbetänkande. Under tre års utredande har kommittén gått igenom hur integritetsskyddsaspekten har hanterats och reglerats i dagens lagstiftning. Resultatet redovisades i två volymer på totalt över 1100 sidor.

– Skyddet för den personliga integriteten är inte tillfredsställande reglerat i lagstiftningen. Orsaken är till stor del att integritetsaspekterna inte uppmärksammats tillräckligt när lagstiftningen arbetats fram. Det redovisade Olle Abrahamsson som en gemensam slutsats från kommittén.

Vanliga brister i skyddet för den personliga integriteten är:
• Otillräcklig analys av de integritetsskadliga effekterna när ny lagstiftning föreslås.
• Uteblivna eller schablonartade proportionalitetsbedömningar.
• En tendens att korta utredningstider och att ersätta kommittébetänkande med interna departementspromemorior.
• Ett svagt intresse för att analysera konsekvenserna för integritetsskyddet vid effektiviseringar av statsförvaltningen.
• Underlåten redovisning av skälen till att integritetsskyddet prioriteras ned i förhållande till andra intressen.

Olle Abrahamsson sa att Integritetsskyddskommittén inte såg som sin uppgift att ta ställning utredningarna om signalspaning eller användandet av tvångsmedel. Däremot så var båda utredningarna, för honom och kommittén, exempel på utredningar som inte baseras på något kommittéarbete utan på internt regeringsarbete.

– Det är ett väldigt svagt beredningsunderlag i exempelvis FRA-propositionen, och de är också exempel på utredningar som ägnar för lite utrymme åt konsekvenserna för den personliga integriteten.

I en kommentar till utredningen säger Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg:

– Vi välkomnar betänkandet och delar slutsatserna som kommittén har dragit. Det bekräftar också vad vi har påtalat i många sammanhang.

– Jag hoppas att lagstiftarna lyssnar på kritiken och avstår från att genomföra förslagen om buggning, preventiv avlyssning samt utökad signalspaning, säger Anne Ramberg.