Brottsskadelagsutredningen har i dag överlämnat betänkandet En ny brottsskadelag (SOU 2012:26) till justitieminister Beatrice Ask.
Justitierådet Severin Blomstrand har som särskild utredare haft i uppdrag att göra en bred översyn av brottsskadelagen. I brottsskadelagen, som tillkom år 1978, finns bestämmelser om brottsskadeersättning. Det är en statlig ersättning till brottsoffer för skador vid vissa brott, som betalas av Brottsoffermyndigheten när skadorna inte kan ersättas på annat sätt (i form av skadestånd från gärningsmannen eller försäkringsersättning från ett försäkringsbolag). I betänkandet föreslås en ny brottsskadelag.
Utredningen föreslår bland annat följande:
– Brottsoffermyndigheten ska som huvudregel följa en domstols förordnande om skadestånd, om domstolen har prövat ett yrkande om skadestånd i sak. Brottsoffermyndighetens utrymme för att göra egna skadeståndsrättsliga bedömningar minskar därmed.
– Brottsoffermyndigheten ska som huvudregel kräva tillbaka det belopp som betalats ut i brottsskadeersättning från den som har orsakat skadan. En sådan regressfordran ska kunna efterges, om det finns synnerliga skäl för det.
– Om en person som drabbas av brott och får rätt till brottsskadeersättning sedan tidigare har en skuld till Brottsoffermyndigheten, ska skulden räknas av från brottsskadeersättningen.
– Den övre beloppsgränsen för brottsskadeersättning för kränkning höjs från 10 till 15 basbelopp.
– Ansökningstiden förlängs från dagens två år till tre år.
– Brottsskadeersättning som har betalats ut felaktigt eller med ett för högt belopp ska kunna återkrävas.
I enlighet med sina direktiv har utredningen övervägt vissa andra frågor.
Utredningen konstaterar att 2006 års reform om brottsskadeersättning till barn som bevittnat våld mot en närstående ännu inte har fått fullt genomslag. Utredningen bedömer att det finns behov av utbildning och information samt att polisens anmälningssystem med fördel kan förbättras så att uppgifter om barns närvaro lyfts fram redan i polisanmälan.
I utredningens uppdrag har vidare ingått att överväga om rätten till brottsskadeersättning för kränkning bör utvidgas till vissa kvalificerade ärekränkningsbrott. Någon sådan utvidgning föreslås inte. På grund av att ärekränkningsbrott inte ligger under allmänt åtal och därför i de allra flesta fallen inte utreds av polisen, skulle Brottsoffermyndigheten få ett bristfälligt underlag för sin bedömning av en ansökan om brottsskadeersättning i dessa fall.
Utredningen har också övervägt om kraven på brottsoffret att på egen hand kräva betalning av den skadeståndsskyldige bör lindras. Utredningen föreslår inte någon ändring av det gällande systemet. Brottsskadeersättning ska alltså även i fortsättningen betalas först när det står klart att skadan inte kan ersättas av skadevållaren genom skadestånd eller av ett försäkringsbolag genom försäkringsersättning. Utredningen ser en risk i att en omläggning av systemet skulle ge stora konsekvenser främst i förhållande till försäkringarna. Försäkringsbolagen betalar i dag ut försäkringsersättning (genom överfallsskyddet i hemförsäkringarna) i samma storlek som Brottsoffermyndigheten betalar ut brottsskadeersättning. Systemet är också utformat för att underlätta för den skadelidande, till exempel genom att domar med skadeståndsförordnanden skickas direkt till Kronofogdemyndigheten efter laga kraft. Brottsoffermyndigheten har dessutom en kort genomsnittlig handläggningstid.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2014.