Stefan Strömberg, särskild utredare och lagman vid Göteborgs tingsrätt, har idag den 3 april överlämnat sitt betänkande Brottsmålsprocessen till justitieministern Beatrice Ask.
Utredningen föreslår flera olika punkter som har som syfte att öka parternas inflytande och medverkan i processen för att brottsmålsprocessen ska klaras av inom rimlig tid och med hög kvalitet.
Några av förslagen är:
- Informationen till den tilltalade ska bli bättre: Den misstänkte eller tilltalade bör få kontinuerlig information om vad som kommer att hända under processen. Det bör då också kunna ställas högre krav på henne eller honom att medverka i processen. Åklagaren ska redan när åtal väcks ange vad en fällande dom kan leda till i övrigt, exempelvis skadeståndsansvar.
- Om den åtalade inte har en offentlig försvarare ska han eller hon ändå ha rätt till viss kostnadsfri rådgivning av advokat för att bättre kunna förbereda sig inför rättegången. Detta ska gälla i alla mål när åklagaren yrkar mer än böter.
- Målen i tingsrätten ska kunna handläggas på olika sätt beroende på hur ingripande påföljd åklagaren yrkar och den tilltalades inställning till åtalet: En uppdelning görs mellan mål med böter som påföljd, mål med högst sex månaders fängelse som påföljd samt mål där åklagaren yrkar fängelse i mer än sex månader.
- Tydligare roller för domstol och åklagare: Domstolen ska inte självmant kunna inhämta utredning i skuldfrågan. Ansvaret för att utredningen är tillräcklig för fällande dom ligger på åklagaren. Domstolen ska inte kunna bestämma en mer ingripande påföljd än vad åklagaren begärt, men åklagaren ska under rättegången kunna ändra sitt yrkande om påföljd.
- Målsäganden ska kunna föra talan om ansvar för brott om åklagaren inte väcker åtal eller väljer att lägga ned ett åtal. Men när åklagaren för talan om straffrättsligt ansvar ska åklagaren ensam svara för den talan. Bestämmelsen som ger målsäganden rätt att biträda åklagarens åtal upphävs.
- En stödperson som följer med en målsägande till en rättegång ska i vissa fall kunna få ersättning.
- Komplicerade och mer omfattande mål ska förberedas bättre bland annat genom tidiga förberedelsesammanträden. Det ska också finnas möjlighet att avgöra delar av ett mål för sig. Tidsfristen förlängs för när huvudförhandling senast ska påbörjas i ett mål där den tilltalade är häktad eller under 18 år i de fall där det finns behov av ett förberedande sammanträde. Det införs även en uttrycklig bestämmelse om att huvudförhandlingen kan påbörjas senare om utredningen om hans eller hennes personliga förhållanden inte är färdig.
Möjligheterna att avgöra ett mål när den tilltalade inte kommit till huvudförhandling trots delgiven kallelse ska utökas. Den övre gränsen för hur långt fängelsestraff som kan utdömas då den tilltalade inte är närvarande höjs från tre till sex månader.
Eftersom flera av förslagen kommer att påverka arbetsformerna inom rättsväsendet föreslår utredningen att regeringen tillsätter en genomförandeutredning så att reformen förbereds på ett bra sätt. I förslaget poängteras det att även de praktiska frågorna om hur det bäst kan säkerställas att den som åtalas enkelt kan komma i kontakt med en advokat för rådgivning uppmärksammas. I detta arbete bör Advokatsamfundet liksom Domstolsverket involveras konstateras i utredningen.
Läs mer i kommande nummer av Advokaten.