Juridiska Biblioteket Hilda SHRA Menu Search Question Bubble User tie User Coin warning Check Close angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin Document hand with heart paragraph

Färre hatbrott på grund av sexuell läggning anmäls

Men antireligiösa hatbrott ökar.

Enligt Brottsförebyggande rådets (Brå) trygghetsundersökning tycks utsattheten för hatbrott vara oförändrad. Men antalet polisanmälningar med identifierade hatbrottsmotiv har minskat med 5 procent sedan 2009. Polisanmälningarna av hatbrott på grund av sexuell läggning minskar mest. De har gått ner med 41 procent de senaste fem åren. Det visar Brås hatbrottsstatistik för 2013.

Brås nationella trygghetsundersökning (NTU) visar inga större förändringar när det gäller hur många som har utsatts för hatbrott. Den senaste mätningen uppskattar att 1,4 procent (106 000 personer) av befolkningen mellan 16 och 79 år blev utsatt för främlingsfientliga hatbrott under 2012 medan 0,3 procent (25 000 personer) utsattes för antireligiösa hatbrott och 0,2 procent (16 000 personer) för homofobiska hatbrott.

Det är bara en del av alla hatbrott som anmäls till polisen och som Brå kan identifiera som hatbrott. Brå uppskattar att cirka 5 510 polisanmälningar från 2013 innehåller ett hatbrottsmotiv.

  • 73 procent (4 000 anmälningar) hade främlingsfientliga/rasistiska motiv.
  • 11 procent (630 anmälningar) hade homofobiska, bifobiska eller heterofobiska motiv.
  • 6 procent (330 anmälningar) hade islamofobiska motiv.
  • 6 procent (320 anmälningar) hade kristofobiska och andra antireligiösa motiv.
  • 4 procent (190 anmälningar) hade antisemitiska motiv.
  • 1 procent (50 anmälningar) hade transfobiska motiv.

Det totala antalet anmälningar under 2013 är i stort sett oförändrat jämfört med 2012, då Brå identifierade 5 520 anmälningar som hatbrott. Anmälningarna på grund av sexuell läggning har däremot minskat med 12 procent sedan 2012 och med 41 procent sedan 2009.

Mest har kategorin kristofobiska och andra antireligiösa motiv ökat – med 24 procent sedan 2012. Kategorin har fördubblats jämfört med 2009.

Olaga hot/ofredande är den vanligaste brottstypen bland hatbrottsanmälningarna (43 procent), följt av våldsbrott och ärekränkning (15 procent respektive 14 procent).

För första gången har Brå använt resultat från Politikernas trygghetsundersökning (PTU) som källa. Av de förtroendevalda som besvarade enkäten i PTU uppger 2,5 procent att de utsatts för hatbrott i sin roll som politiker under 2012. Politiker med utländsk bakgrund var mer utsatta än politiker med svensk bakgrund (7 procent jämfört med ca 2 procent).

Brås rapport Hatbrott 2013 finns att ladda ner från Brås webbplats.