De svenska reglerna om lagring och utlämnande av trafikuppgifter strider inte mot EU- eller Europarätten. Det konstaterar utredaren Sten Heckscher i en analys som han lämnade till justitieminister Beatrice Ask i dag den 13 juni. Regeringen beslutade om utredningen på grund av att EU-domstolen i april ogiltigförklarade EU:s datalagringsdirektiv.

– Om Sverige hade gjort exakt som det stod i direktivet hade det varit identitet mellan direktivet och den svenska lagstiftningen. Då hade man haft goda skäl att säga att den svenska lagstiftningen inte håller. Men nu är det rätt väsentliga skillnader. Svensk lag skyddar integriteten på ett annat sätt än direktivet och har en annan avvägning mellan integritet och brottsbekämpning. Så det är två olika regelverk, sa Sten Heckscher vid pressträffen där analysen presenterades.

Sten Heckscher presenterar datalagringsanalys
Sten Heckscher presenterade resultatet av sin och Iain Camerons analys vid en pressträff i Rosenbad.

Förre ordföranden i Högsta förvaltningsdomstolen, Sten Heckscher, har gjort analysen med biträde av Iain Cameron, professor i folkrätt vid Uppsala universitet.

I sin dom pekar EU-domstolen på ett antal omständigheter som tillsammans har lett domstolen till slutsatsen att datalagringsdirektivets reglering inte uppfyller EU-rättens krav på proportionalitet. Därför bedömde domstolen att direktivet är ogiltigt. Men domstolen uttalade sig inte om huruvida de nationella reglerna om datalagring är giltiga.

Utredaren Sten Heckscher bedömer att skyldigheten att lagra trafikuppgifter enligt svenska regler inte är oproportionerlig. Lagringstiden är i Sverige begränsad till sex månader, och den omfattar uppgifter som är nödvändiga för att förebygga, förhindra och utreda brott. Heckscher pekar vidare på att det i svensk rätt finns tydliga regler om villkoren för att lämna ut lagrade uppgifter – till skillnad från i direktivet. Skyddet för de uppgifter som lagras är också mer noggrant reglerat i Sverige än i direktivet. Sammantaget anser Heckscher att den svenska regleringen inte strider mot EU- eller Europarätten.

Trots det anser Heckscher – mot bakgrund av att EU-rätten och Europarätten enbart ställer upp minimikrav till skydd för de grundläggande fri- och rättigheterna – att det finns skäl att överväga vissa åtgärder för att ytterligare stärka rättssäkerheten och skyddet av privatlivet närmare. Det handlar bland annat om att analysera reglerna om polisens inhämtning av uppgifter i underrättelseskedet vidare.

De fortsatta övervägandena ska göras i nästa del av utredarens arbete, som presenteras omkring årsskiftet.

Ds 2014:23 Datalagring, EU-rätten och svensk rätt