Det finns särskilda skäl för att ersätta en Stockholmsadvokat som är offentlig försvarare åt en våldtäktsmisstänkt i Halmstad för merkostnader på grund av att advokaten har sin verksamhet långt från Halmstads tingsrätt. Det kommer Hovrätten för Västra Sverige fram till i ett beslut, och avslår Justitiekanslerns överklagande.

En man i Halmstad som är misstänkt för våldtäkt begärde en erfaren advokat i Stockholm som offentlig försvarare. Advokaten förklarade att han var villig att åta sig uppdraget, förutsatt att han skulle få ersättning för de merkostnader för tidsspillan och utlägg som uppstår på grund av att han har sin verksamhet långt bort från domstolen. Han begärde förhandsbesked om rätten till ersättning enligt rättegångsbalken 21 kap. 10 § fjärde stycket. Tingsrätten förordnade advokaten som offentlig försvarare och beslöt att han skulle få ersättning för merkostnaderna, på grund av att det fanns särskilda skäl bland annat med hänsyn till att misstankarna rör allvarlig brottslighet.

Justitiekanslern överklagade beslutet om förhandsbesked och yrkade att hovrätten skulle lämna beskedet att staten inte skulle ersätta merkostnaderna. Grunden för JK:s överklagande var att en rad utredningsåtgärder återstår och att man kan räkna med inte obetydliga merkostnader för att försvararen ska kunna tillvarata klientens rätt. Enbart brottsmisstankarnas art och straffvärdet är inte tillräckligt för att anse att det finns särskilda skäl för att staten ska stå för merkostnaderna, och det finns inte heller andra omständigheter  som medför särskilda skäl, enligt JK.

Hovrätten skriver i sitt beslut att det förhållandet att misstankarna rör allvarlig brottslighet inte är tillräckligt för att det ska anses finnas särskilda skäl. Men hovrätten konstaterar att advokaten har varit förordnad som offentlig försvarare i nära en månad och har blivit insatt i målet, och att den tilltalades psykiska och fysiska hälsa är vacklande. Vid en samlad bedömning finner hovrätten att det finns särskilda skäl för att ersätta försvararens merkostnader och avslår JK:s överklagande.

Hovrättens för Västra Sverige beslut den 15 maj 2014 i mål nr Ö 2777-14