Yttrandefriheten har kanske aldrig varit större. Fler och fler människor har tillgång till information och nu även möjlighet att själva producera och sprida den såväl inom som över nationsgränserna. Men helhetsbilden är inte lika rosenskimrande, konstaterar Unesco i rapporten World Trends in Freedom of Expression and Media Development.
Rapporten har tagits fram på svenskt initiativ och syftar till att öka medvetenheten om yttrandefrihetens betydelse för samhällsutvecklingen och främja dialog mellan Unesco och FN:s 195 medlemsländer.
Enligt rapporten hotas och utmanas yttrandefriheten på olika sätt, genom allt ifrån digital kontroll, censur och blockering till fysiska hot och våld mot journalister. Mellan 2007 och 2012 har 430 journalister dödats. 23 av dess var kvinnor, en grupp som möter ökande hot som misshandel och sexuellt våld. Detta konstateras även i den Unesco-stödda rapporten Violence and Harassment against Women in the News Media som lanserades tidigare i mars.
– Yttrandefriheten hotas och utmanas på många håll i världen. Genom allt från digital kontroll och censur till fysiska hot och våld mot journalister. Det fruktansvärda mordet på Sveriges Radios reporter Nils Horner för några veckor sedan var en tragisk påminnelse om detta, säger demokrati- och EU-minister Birgitta Ohlsson.
Rapporten målar upp en bild av förändring och splittring – över hela världen, på alla nivåer. Medieindustrin genomgår en revolution i och med uppkomsten av digitala nätverk, online-plattformar och sociala medier. Nya aktörer gör intåg, däribland medborgarjournalister som sätter nya gränser för vad som är journalistik. Traditionella nyhetsinstitutioner fortsätter dock att sätta dagordningen för press- och allmän kommunikation, samtidigt som nya globala medieaktörer bestämmer takten i ett alltmer konkurrenspräglat ekosystem.
Andra tendenser som tas upp i rapporten är att online-journalism via sociala medier suddar ut gränserna mellan reklam och redaktionsmaterial och att kvinnor trots de nya möjligheterna som teknologin skapar förblir marginaliserade i större eller mindre utsträckning i medieinnehåll och beslutsfattande.
En av Unescos slutsatser är att organisationen behöver agera lokalt – för att stärka nationella lagstiftande system, träna journalister, bygga kapacitet och utveckla medie- och informationskunnighet.