Sedan straffen för allvarliga våldsbrott skärptes 2010 har längden på utdömda straff för grov misshandel ökat med i snitt två månader. Andelen straff som ligger nära straffminimum har minskat, medan andelen långa straff har ökat. Det visar en ny utvärdering från Brottsförebyggande rådet (Brå).
Straffmätningsreformen 2010 innebar bland annat att brottskategorin grov misshandel delades upp. De grövsta brotten fick en egen rubricering: synnerligen grov misshandel. Förutom att skärpa straffen för allvarliga våldsbrott generellt var avsikten att öka spridningen inom strafflängderna.
Enligt Brås utredare beror inte ökningen av strafflängden för grov misshandel på att våldet blivit grövre, utan på att domstolarna generellt mäter ut längre straff och att fler gärningar som tidigare rubricerades som misshandel av normalgraden nu rubriceras som grov misshandel.
För grov misshandel har andelen långa straff, fyra års fängelse eller längre, ökat från 2 till 5 procent efter reformen i juli 2010. Det har delvis att göra med införandet av den nya rubriceringen av synnerligen grova fall. Det har också skett förändringar i nedre delen av straffskalan. Andelen straff på ett års fängelse, vilket är straffminimum för grov misshandel, har sjunkit betydligt – från 40 till 28 procent. Att straffminimum mer sällan ska utdömas för allvarliga våldsbrott var också ett av reformens mål.
Strafftiderna för grov utpressning och grovt vållande till annans död har också ökat. När det gäller vissa andra brottstyper, som rån och våldtäkt, är det däremot svårare att se någon mätbar effekt av reformen.
Det var också tänkt att straffmätningsreformen 2010 skulle leda till att straffen skärps vid återfall. Men där visar utvärderingen inga effekter. Den saken bekräftas av Brås intervjuer med domare och åklagare. De uttrycker att justeringen i lagtexten egentligen inte har inneburit någon förändring när det gäller återfall. Visserligen är återfall i brott en faktor som beaktas, men det sker i samma utsträckning som före straffmätningsreformen.