Män födda 1985 har varit mindre brottsliga som unga än de män som föddes 20 år tidigare. Det visar en stor studie av fyra kriminologer från Stockholms universitet.
En grupp forskare vid kriminologiska institutionen vid Stockholms universitet har presenterat de första resultaten från en stor svensk undersökning om ungdomsbrottslighet. Studien analyserar vilken betydelse förändringar i samhällsstrukturen har för ungdomsbrottsligheten.
Studien omfattar alla människor födda 1965, 1975 och 1985 som bodde i Sverige när de var 16 år – totalt 337 000 personer.
Med hjälp av personnumren har forskarna sammanställt information om registrerad brottslighet, uppväxtförhållanden, inkomst och hälsa för personerna i studien..
Studien visar att det har skett klara förändringar i den kriminella aktiviteten mellan de tre åldersgrupperna. Det gäller förändringar både i brottstyper och i nivån på registrerad brottslig aktivitet. Andelen som begår stöld och trafikbrott minskar i de yngre grupperna, medan andelen som begår vålds- och narkotikabrott ökar. Andelen unga män som lagförs för brott minskar sedan början av 1990-talet, men bland unga kvinnor ökar i stället kriminaliteten. Samma utveckling ser man i andra länder. Nedgången i ungdomsbrottslighet har skett samtidigt som ungdomars livsvillkor har blivit svårare och präglade av större ojämlikhet, skriver forskarna.
Den tydligaste riskfaktorn för kriminalitet är dåliga skolresultat.
Under de tre senaste decennierna har stora strukturella förändringar skett på arbetsmarknaden och i utbildningssystemet. Andelen ungdomar som deltar i högre utbildning har ökat, samtidigt som andelen ungdomar som varken har arbete eller deltar i utbildning också har ökat, liksom inkomstklyftorna.
Studien betonar att bristande resurser under barndomen är förbundna med brottslighet, och att brottsligheten i sin tur har negativa följder för möjligheterna i livet, vilket manifesteras i sämre levnadsförhållanden i vuxen ålder.
Enligt forskarna tyder det på att de unga män, som trots de minskade könsskillnaderna fortfarande utgör majoriteten av de ungdomar som lagförs för brott, har erfarit ökande marginalisering och sårbarhet. Utifrån att konkurrensen om utbildning, arbete och ekonomiska resurser ökar och inte minskar i Europa, ställs samhället inför utmaningen att skapa integrerande och stödjande åtgärder som kan vända de exkluderande processer som unga kriminella möter, är författarnas slutsats.
De fyra kriminologerna bakom studien är Olof Bäckman, Felipe Estrada, Anders Nilsson och David Shannon.