Psykiatriutredningen har sedan 2008 på regeringens uppdrag arbetat med en översyn av LPT och LRV samt med att lägga fram förslag till ny lagstiftning på området.
Ett av förslagen som presenteras innebär att det ska införas en kompletterande bestämmelse i varje tvångslag, som tydliggör att vårdgivarnas kvalitetssäkringsarbete omfattas av åtgärder som syftar till att minska behovet av tvångsåtgärder.
I promemorian föreslås även att patientens delaktighet i vården stärks, bland annat genom att det i lagen tydligt framgår att patienten ska medverka när den vårdplan som upprättas inför att en ansökan eller anmälan om tvångsvård görs. Vid ansökan om fortsatt öppen tvångsvård föreslås att vårdplanen ska innehålla en redogörelse för patientens inställning till den planerade vården. Chefsöverläkaren föreslås också bli skyldig att erbjuda patienten uppföljningssamtal efter genomförd tvångsåtgärd.
Tvångsåtgärder som rör barn får, enligt förslaget, endast vidtas om det är förenligt med barnets bästa. Syftet med förslaget är att säkerställa att beslut om tvångsåtgärder mot barn alltid föregås av en analys av vilka konsekvenser behandlingen får för barnet.
I LPT förtydligas att avskiljningsbeslut, enligt huvudregeln, inte kan vara längre än åtta timmar. Särskilda bestämmelser föreslås vad gäller avskiljning och fastspänning av barn .
I en ny bestämmelse förslås att beslut om långtidsavskiljning i undantagsfall kan fattas, högst fyra veckor i taget. Bestämmelsen är avsedd för en begränsad patientgrupp som utgör en allvarlig fara för annan person. Patienten föreslås kunna överklaga ett beslut om långtidsavskiljning till förvaltningsrätten.
Förslagen bedöms kunna träda i kraft den 1 januari 2016 och kräver ingen övergångsreglernig.
Läs mer: http://www.regeringen.se/content/1/c6/24/46/69/944fe49b.pdf