Justitiekanslern kritiserar i ett beslut Alingsås tingsrätts riktlinjer för att förordna offentliga försvarare och andra rättsliga biträden. Enligt JK är kravet på att biträden ska ha sitt huvudsakliga verksamhetsställe inom domsagan inte är sakligt motiverat och missgynnar jurister som inte har sitt huvudkontor, men däremot ett mottagningskontor, på orten.
Sedan den 1 januari 2022 tillämpar Alingsås tingsrätt egna riktlinjer för att föra upp en advokat eller en jurist på tingsrättens förordnandelistor för offentliga försvarare och andra rättsliga biträden. Tingsrätten ställer där bland annat krav på att advokater och jurister för att få uppdrag har sina huvudsakliga verksamhetsställen med klientkontor inom tingsrättens domsaga. Riktlinjerna innehåller dessutom olika erfarenhetskrav. Exempelvis ska en advokat ha haft sin advokattitel i minst tre år för att föras upp på listan över offentliga försvarare som kan förordnas under häktningsjour. För att upptas på listan för särskild företrädare för barn krävs fem års yrkesverksamhet för både advokater och biträdande jurister.
Två advokater reagerade på det nya systemet för förordnanden, och vände sig till Justitiekanslern, som också begärde att Advokatsamfundet skulle yttra sig. I sitt yttrande riktade samfundet kritik mot både de geografiska kraven och erfarenhetskraven, och ansåg att kraven kan vara är oförenliga med regeringsformens krav på saklighet, objektivitet och normmässighet.
Justitiekanslern delar i viss mån Advokatsamfundets uppfattning, och underkänner kravet på huvudkontor inom domsagan. JK konstaterar annat att domstolen ska utse lämpliga biträden, och att denna lämplighetsprövning kräver kännedom om personerna. Men att det tidigare funnits personer som man inte haft sådan kännedom om på förordnandelistorna är inte skäl nog för det geografiska kravet. Inte heller kostnadsskäl räcker, eftersom kostnaderna räknas utifrån eventuellt mottagningskontor på orten. Kravet på att biträdet ska ha ett mottagningskontor inom domsagan är dock godtagbart, enligt JK.
Däremot har JK inga invändningar mot tingsrättens erfarenhetskrav på advokater eller biträdande jurister på advokatbyråer. ”De aktuella kraven inryms under den lämplighets- och kunskapsprövning som tingsrätten har att göra vid förordnanden av försvarare och andra rättsliga biträden” skriver JK. Visserligen kan kraven på en viss erfarenhet ”leda till att i och för sig lämpliga personer inte blir förordnade. Tingsrättens huvudsakliga ansvar är emellertid att se till att enskilda får kvalificerad hjälp. Det intresset väger tyngre än enskilda juristers intresse av att få förordnanden (jfr JO 2015/16 s. 50)” fastslår JK.