Justitieminister Gunnar Strömmer aviserade igår, den 2 november, vad som kallas ”den största offensiven någonsin mot den organiserade brottsligheten”. Satsningen innebär att rättsväsendets anslag ökas med omkring 5 miljarder kronor i budgetpropositionen för 2023.
Tillskottet ska fördelas mellan myndigheterna i rättsväsendet, bland annat Polisen, Säkerhetspolisen, Åklagarmyndigheten och Sveriges domstolar. Anslaget för rättsliga biträden, som försvarare och målsägandebiträden, nämns dock inte i anslutning till satsningen.
Advokatsamfundets generalsekreterare Mia Edwall Insulander kommenterar satsningen: ”Även rättsliga biträden måste tillföras ökade resurser när målinflödet ökar och rättssäkerheten ska upprätthållas. Hoppas verkligen att kommande budget tar hänsyn till ”the equality of arms” som är nödvändig för en rättvis rättegång” skriver hon på Twitter.
I regeringens satsning ingår också förslag om ökade möjligheter att använda hemliga och preventiva tvångsmedel. Båda förslagen har nyligen utretts.
En första utredning om utökad användning av hemliga tvångsmedel presenterades i april i år. I sitt remissvar riktade Advokatsamfundet hård kritik mot många av de föreslagna åtgärderna. Förslagen beskrevs i yttrandet som ett ”paradigmskifte inom straffrätten”.
Betänkandet om preventiva tvångsmedel har nyligen sänts ut på remiss. Advokatsamfundets expert i utredningen, advokat Sargon de Basso, ifrågasatte här stora delar av förslagen. I ett särskilt yttrande skrev han bland annat att ”övervakning av personer som inte är misstänkta för brott utgör ett mycket ingripande integritetsintrång”.