I sitt yttrande över regeringens lagrådsremiss Skärpta straff för brott i kriminella nätverk har Lagrådet flera principiella synpunkter på om tillvägagångssättet med successiva straffskärpningar för enskilda brott verkligen innebär att straffsystemet fortfarande bygger på en genomtänkt syn och är förenligt med de grundtankar om proportionalitet och ekvivalens som systemet vilar på.
Lagrådet börjar med att konstatera att det är tydligt att de straffskärpningar som föreslås i lagrådsremissen kommer att träffa brett och alltså inte bara träffa brott som begås inom ramen för kriminella nätverk. ”Detta innebär att namnet på remissen ger en inte helt rättvisande bild i fråga om konsekvenserna av förslagen”, skriver Lagrådet.
Under rubriken Allmänt om förslagen till straffskärpningar ifrågasätter Lagrådet tillvägagångssättet vid lagstiftning att gång efter annan höja straffskalorna för olika brott och motivera åtgärden i det enskilda fallet. Det innebär i praktiken, enligt Lagrådet, att man aldrig kommer in på den mer övergripande frågan om hur olika brottstyper ska placeras på skalan från bötesminimum till det strängast möjliga fängelsestraffet, och därmed inte heller på frågan om var den allmänna repressionsnivån ska ligga.
”I stället kommer graden av straffrättslig repression att växa fram genom successiva och i vissa fall återkommande straffhöjningar avseende enskilda brott”, skriver Lagrådet, som anser att det finns anledning att ifrågasätta om straffsystemet fortfarande bygger på en genomtänkt syn och om straffen för olika brott verkligen står i rätt proportion till varandra, ju längre utvecklingen pågår utan att man tar ett helhetsgrepp på frågan om frihetsberövandenas nivå.
Lagrådet noterar också att de skäl som åberopas för straffskärpningarna i remissen ”inte i alla delar självklart låter sig förenas med de grundtankar om proportionalitet och ekvivalens som påföljdssystemet vilar på”.
Men Lagrådet förklarar att resonemangen i lagrådsyttrandet inte ska uppfattas som avgörande invändningar mot regeringens förslag. Lagrådet menar att det är nödvändigt att lagstiftaren fortlöpande ser till att straffskalorna reflekterar den samhällsskada som olika slags brottslighet orsakar och att det knappast kan råda tvivel om att dagens gängbrottslighet är ett allvarligt samhällsproblem.
Lagrådet har också synpunkter på hur begrepp i brottsrekvisiten är tänkta att användas, liksom andra systematiska och lagtekniska synpunkter, och ifrågasätter om grundlagens krav på beredning av lagstiftning är uppfyllt när det gäller en ändring av narkotikastrafflagen med förhöjd straffskala för vissa förfaranden, ett förslag som inte fanns med i Gängbrottsutredningens betänkande.
Som avslutning noterar Lagrådet att lagrådsremissen inte tar upp de praktiska svårigheter som ett genomförande av förslagen skulle resultera i – problem som Kriminalvården har anmält i sitt remissvar på Gängbrottsutredningens betänkande och som skulle vara av sådan omfattning att det finns risk att Kriminalvården får svårt att hantera ett så stort antal tillkommande klienter. Enligt Lagrådets uppfattning borde frågan ha tagits upp i lagrådsremissen. Den synpunkten ”gör sig gällande särskilt som ytterligare straffskärpningar förefaller vara planerade för framtiden”, skriver Lagrådet.
Sveriges advokatsamfund avstyrkte förslagen till straffskärpningar i sitt remissyttrande över Gängbrottsutredningens betänkande, bland annat med hänvisning till att utredningen inte hade hade redovisat tillräckliga skäl för straffskärpningarna och att det skulle krävas djupgående analyser i fråga om ändamålsenlighet, effektivitet och proportionalitet för att höja repressionsnivån.
Lagrådets yttrande över lagrådsremissen Skärpta straff för brott i kriminella nätverk