I dag den 23 augusti lämnade Utredningen om barns möjligheter att utkräva sina rättigheter sitt slutbetänkande Förbättrade möjligheter för barn att utkräva sina rättigheter enligt barnkonventionen (SOU 2023:40). F.d. kammarrättslagmannen Anita Linder har varit särskild utredare och lämnar nu en rad förslag om hur barns rättsliga ställning kan stärkas.

Utredningen föreslår att Sverige ratificerar det tredje tilläggsprotokollet till barnkonventionen, om ett klagomålsförfarande som gör det möjligt för barn, grupper av barn eller representanter för barn att få en prövning i FN:s barnrättskommitté av om rättigheter i barnkonventionen har kränkts av staten.

Utredningen lämnar också ett antal förslag om lagstiftningsåtgärder som syftar till att säkerställa barns möjligheter att klaga och utkräva sina rättigheter enligt barnkonventionen.

Bland annat föreslår utredningen att offentligt biträde ska förordnas för barn i mål eller ärenden om begränsning av umgänge och hemlighållande av vistelseort enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Det innebär att barn som inte har fyllt 15 år får möjlighet att överklaga beslut och föra talan i processen genom sitt offentliga biträde och ställföreträdare, utan att vara beroende av vårdnadshavarens inställning – till skillnad från i dag. I mål och ärenden om placering och omplacering enligt LVU föreslår utredningen att det ska finnas möjlighet till offentligt biträde även under ärendets handläggning i socialnämnden, och inte som i dag först vid ett överklagande. Utredningen föreslår ett förtydligande om att ett offentligt biträde kan förordnas inför ett överklagande av beslut om särskilda befogenheter fattade av Statens institutionsstyrelse, SiS, enligt 42 § LVU, det vill säga även när barn under 15 år överklagar beslut själva. Utredningen föreslår också att även barn som har fyllt 15 år ska ha rätt till offentligt biträde vid överklagande av beslut om särskilda befogenheter. Utredningen föreslår att barn som är yngre än 15 år ska få en uttrycklig rätt att själva ansöka om att ett offentligt biträde ska förordnas i de mål och ärenden enligt LVU där det finns en rätt till offentligt biträde.

När det gäller placering och omplacering enligt socialtjänstlagen, föreslår utredningen att ett offentligt biträde ska förordnas för det barn som åtgärden avser, om barnet motsätter sig åtgärden och ett offentligt biträde måste förordnas för att ärendet ska bli utrett eller i övrigt för att barnets intressen ska tillgodoses.

I migrationsprocessen föreslår utredningen att ett offentligt biträde, som inte samtidigt biträder vårdnadshavaren, ska förordnas för barn som har ansökt om uppehållstillstånd som flykting eller som alternativt skyddsbehövande eller om ny prövning har beviljats barnet, om barnet bereds vård med stöd av 2 § LVU eller om det annars behövs för att ärendet ska bli utrett eller för att barnets intressen ska tillgodoses.

Utredningen bedömer att det ”finns ett behov av en aktör som ger stöd till barn med omfattande behov av stöd som av olika anledningar saknar tillräckligt sådant stöd från vårdnadshavare eller andra vuxna i sin närhet”. För att nå det syftet bör staten bidra till att etablera barnrättsbyråer inom civilsamhällesorganisationer som bedriver verksamhet med oberoende barnombud. Utredningen föreslår statsbidrag till en sådan försöksverksamhet.

Dessutom föreslår utredningen att barns möjlighet att få en starkare processuell ställning och tilldelas ett eget juridiskt biträde i mål om vårdnad, boende och umgänge bör utredas.

Förbättrade möjligheter för barn att utkräva sina rättigheter enligt barnkonventionen (SOU 2023:40)