Det spanska domarrådet och flera domarorganisationer kritiserar ett förslag till en lag som skulle ge amnesti till katalanska politiker som har dömts för sin medverkan i händelserna i Katalonien i oktober 2017. Då förklarade det katalanska parlamentet efter en folkomröstning regionen Katalonien som en självständig republik. Spanska domstolar slog fast att folkomröstningen stred mot Spaniens konstitution, och flera av de medverkande katalanska politikerna åtalades.
Det spanska socialdemokratiska partiet PSOE leder en övergångsregering i Spanien sedan valet i juli 2023. PSOE har kommit överens med det katalanska separatistpartiet Junts om villkor för att PSOE ska kunna bilda regering. Ett av villkoren är en lag om amnesti för katalanska politiker som deltog i händelserna i oktober 2017.
Allmänna rådet för domstolsmakten (CGPJ), det organ som utser domare i Spanien, förklarar i ett uttalande att en amnesti för händelserna 2017 skulle strida mot ett antal konstitutionella principer, som principen om domstolarnas oberoende och maktfördelningsprincipen. Rådets majoritet uttrycker i uttalandet sin oro för att amnestilagen skulle innebära att rättsstaten försvagas, om inte avskaffas, i Spanien.
Fyra organisationer för domare i Spanien varnar också i ett uttalande för att förslaget innebär att parlamentet ges möjlighet att ingripa i rättsprocesser och ändra domstolsavgöranden, vilket skulle vara ett uppenbart ingrepp i domstolarnas oberoende och ett brott mot maktfördelningsprincipen.
Didier Reynders, EU:s kommissionär för rättsliga frågor, har sänt en skrivelse till Spaniens justitieminister och till ministern som ansvarar för relationerna mellan ministerierna och med parlamentet, där kommissionären uttrycker oro för den föreslagna amnestilagen och ber ministrarna lämna närmare information om lagens omfattning.