Riksmarskalken och f.d. hovrättspresidenten Fredrik Wersäll överlämnade igår, den 30 oktober, i ett delbetänkande ett förslag på en ny lag om anonyma vittnen till justitieminister Gunnar Strömmer.
Utredningen föreslår, helt enligt direktiven, att anonyma vittnen ska tillåtas som bevis i en huvudförhandling i brottmål. De anonyma vittnesmålen ska kunna tas upp både under förundersökningen och vid rättegången. Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 april 2025.
Utredningens uppdrag har varit att presentera ett förslag om möjligheten för vittnen att vara anonyma, samtidigt som rättssäkerheten och den misstänktes rätt till en rättvis rättegång upprätthålls. För att uppnå det föreslår utredningen att varken den misstänkte eller rätten ska få tillgång till vittnets identitet i de fall då vittnen hörs anonymt. På detta vis säkerställs att den misstänkte och dennes försvar får ta del av samtliga omständigheter som ligger till grund för en dom mot honom eller henne.
Utredningen konstaterar själv att förslaget är så utformat så att det endast i undantagsfall kommer att vara aktuellt med anonyma vittnen. Det ska bland annat krävas att det föreligger en påtaglig risk för att vittnet eller en närstående till vittnet utsätts för allvarlig brottslighet som riktar sig mot dennes liv, hälsa, frihet eller frid. Möjligheten att vittna anonymt ska endast tillämpas vid allvarliga brott, normalt brott som bestraffas med minst två års fängelse. Slutligen ska det också krävas att skälen för åtgärden uppväger de svårigheter det innebär för den misstänkte eller tilltalade att förbereda och utföra sitt försvar och att åtgärden är lämplig.
Ribban är alltså ganska högt satt för att domstolen ska kunna besluta om anonyma vittnen. Utredningen föreslår dessutom att ett offentligt ombud ska utses för att bevaka rättssäkerhetsfrågor i ärendet när vittnen hörs anonymt. Det offentliga ombudet ska ha rätt att ta del av vad som förekommer i ärendet, yttra sig och ha rätt att överklaga domstolens beslut.
Slutligen påpekar också utredningen att domstolens bevisvärdering måste göras med utgångspunkt att uppgifterna lämnas anonymt, och att detta utgör ett centralt moment i rättssäkerhetsgarantin för den misstänkte eller tilltalade.
Planerna på att öppna för vittnen att höras anonymt har mött hård kritik ända sedan det först lyftas fram. En tidigare utredare, justitierådet Stefan Johansson, behandlade frågan och sa i sitt slutbetänkande nej till att införa anonyma vittnen. I betänkandet En stärkt rättsprocess och en ökad lagföring, SOU 2021:35 skrev utredningen bland annat: ”Sammantaget anser vi att en reglering om anonyma vittnen i högst begränsad utsträckning skulle bidra till utredningar av eller lagföringar för brott. De skäl som talar mot att införa en reglering som ger möjlighet för vittnen att lämna sina uppgifter anonymt är starkare än de skäl som talar för en sådan reglering. Vi anser därför att det inte bör införas en möjlighet att vittna anonymt”.
Advokatsamfundet har vid upprepade tillfällen varnat för ett system med anonyma vittnen och pekat på riskerna vad gäller rättssäkerheten och de misstänktes rätt till en rättvis rättegång. Advokatsamfundets expert i Fredrik Wersälls utredning, advokat Louise Gunvén, konstaterade i Aftonbladet igår den 30 oktober, att vittnesuppgifter från anonyma vittnen får ett mycket lågt bevisvärde.
Förslagen ska nu remissbehandlas.