I dag den 18 april inleddes Advokatsamfundets serie frukostseminarier, där samfundets remissyttranden på olika områden presenteras.
Det första frukostseminariet behandlade förslaget i delbetänkandet SOU 2023:67 från Utredningen om anonyma vittnen att införa anonyma vittnen i brottmål.
Föreläsare var advokaterna Bengt Ivarsson, Louise Gunvén och Johan Eriksson.
Bengt Ivarsson var expert i den tidigare Utredningen om en stärkt rättsprocess och en ökad lagföring, som lämnade sitt betänkande 2021 och som ansåg att övervägande skäl talade mot införande av anonyma vittnen i Sverige. Bengt Ivarsson beskrev förutsättningarna för att tillåta anonyma vittnen enligt Europakonventionen, Europadomstolens praxis och Europarådets uttalanden samt gjorde en internationell utblick om hur systemen tillämpas i de nordiska länderna och övriga Europa.
Louise Gunvén var expert i den aktuella Utredningen om anonyma vittnen. Hon berättade om utredningens arbete och gick noggrant igenom innehållet i betänkandets förslag om när och hur anonyma vittnen ska kunna användas i brottmålsprocessen. Louise Gunvén framhöll att Advokatsamfundet genom att förespråka den tilltalades rätt till ett effektivt försvar hade bidragit till att påverka utredningens förslag för större rättssäkerhet på flera punkter.
Advokaterna Johan Eriksson, Bengt Ivarsson och Louise Gunvén föreläste om olika aspekter på förslagen om att införa anonyma vittnen vid frukostseminariet. Louise Gunvén berättade om sina ansträngningar att som expert i den senaste utredningen föra in aspekter på ett effektivt försvar för den tilltalade i utredningens förslag.
Johan Eriksson gav en praktisk utblick, där han berättade om sina erfarenheter av att vara försvarare i mål med anonyma vittnen i Sverige, Spanien och Nederländerna. Hans slutsats var att det från rättssäkerhetssynpunkt är praktiskt taget omöjligt att vara försvarare i sådana mål. Förbudet mot att ställa frågor som kunde avslöja vittnenas identitet innebar att det inte gick att kontrollera tillförlitligheten av vittnenas uppgifter och därmed rättssäkerheten.
– I realiteten beskars man i princip alla möjligheter att skaffa sig ett underlag för att argumentera om tillförlitligheten kring de här personerna, sa Johan Eriksson.
Johan Eriksson trodde att reglerna om anonyma vittnen skulle bli kontraproduktiva.
– Den praktiska nyttan av reglerna är nära noll. Då återstår egentligen bara ett signalvärde, sa Johan Eriksson.
Johan Eriksson beskrev de negativa konsekvenserna och menade att allmänheten skulle uppfatta saken som att det finns en möjlighet att vara anonym som vittne. Men när potentiella vittnen ställer anonymitet som villkor för sitt vittnesmål men får veta att det inte är möjligt i det aktuella fallet, kommer de att säga att de inte minns något.
Johan Eriksson var starkt kritisk mot förslaget och framhöll att advokater har ett stort ansvar att säga vad man tycker, skriva artiklar och om möjligt skriva remissyttranden och medverka i utredningar.
– Det handlar om att vi måste kämpa för att bibehålla en god rättssäkerhet i vårt samhälle, avslutade Johan Eriksson.
Läs mer i Advokaten!