Regeringen beslutade i går, den 11 april, att låta en särskild utredare se över regelverket för ersättning till rättsliga biträden. I uppdraget ingår att föreslå åtgärder för att skapa en mer ändamålsenlig kostnadskontroll över statens utgifter för rättsliga biträden. Bland regeringens förslag finns utökad användning av taxa och eventuellt en differentierad timkostnadsnorm, där advokater får en högre ersättning än jurister som inte är advokater.
Utredaren ska också ta ställning till om det behövs skärpta behörighetskrav, eller andra åtgärder, för att stärka förtroendet för offentliga försvarare. Dessutom ska utredaren behandla frågor om enskildas möjligheter att hävda sina rättigheter inför domstol och lämna förslag om hur rätten till målsägandebiträde i överrätt kan stärkas.
I utredningsuppdraget ingår att:
- klarlägga varför antalet så kallade förordnandemål i tingsrätterna har ökat (förordnandemål är mål där ett rättsligt biträde förordnas under förundersökningen och åtal inte väcks),
- analysera på vilket sätt en utökad användning av brottmålstaxa skulle kunna ha en kostnadsdämpande effekt,
- ta ställning till om timkostnadsnormen bör differentieras beroende på om det rättsliga biträdet är advokat,
- ta ställning till om kraven på rättsliga biträdens kostnadsräkningar bör skärpas,
- ta ställning till vissa frågor om möjligheten för en offentlig försvarare eller ett målsägandebiträde att sätta någon annan i sitt ställe,
- lämna förslag på hur behörighetskraven för offentliga försvarare bör skärpas,
- ta ställning till om enskilda i vissa fall bör kunna beviljas ersättning för rättegångskostnader inom ramen för ett mål i allmän förvaltningsdomstol,
- kartlägga för- och nackdelar med höjd inkomstgräns för rättshjälp och höjda rättshjälpsavgifter,
- föreslå hur rätten till målsägandebiträde i överrätt kan stärkas,
- ta ställning till om målsägandens processuella rättigheter vid talan om enskilda anspråk på grund av brott bör stärkas,
- lämna nödvändiga författningsförslag.
Uppdraget ska redovisas senast den 1 augusti 2025.
Enligt utredningsdirektiven ska utredaren ”ha en dialog med och hämta in upplysningar från Domstolsverket, Åklagarmyndigheten och Sveriges advokatsamfund samt, i den utsträckning som utredaren finner det lämpligt, andra myndigheter och aktörer som berörs av frågorna”.
Advokatsamfundets generalsekreterare Mia Edwall Insulander välkomnar utredningen och ser fram emot att bidra med synpunkter och erfarenheter från advokatkåren. Hon är också positiv till de förslag som syftar till att stärka enskildas möjlighet att driva rättsliga frågor. Hon ser det också som positivt med en ökad klarhet i frågan om vad som gäller när en advokat behöver substituera, alltså sätta någon annan i sitt ställe.
Strävan att öka kontrollen över kostnaderna för rättsliga biträden är begriplig, menar Mia Edwall Insulander. Samtidigt pekar hon på att de ökande kostnaderna för rättliga biträden är en konsekvens av de kraftfulla satsningarna på polisen och Åklagarmyndigheten.
– Advokater utgör en helt nödvändig del av rättsstaten. När de brottsbekämpande myndigheterna också får tillgång till allt fler tvångsmedel blir de rättsliga biträdena dessutom ännu viktigare för att säkra den enskildes rättssäkerhet och rättstrygghet, säger hon.
Mia Edwall Insulander pekar på att advokaterna redan i dag upplever stora problem kopplade till de så kallade taxemålen.
– Advokaterna upplever att taxan sällan motsvarar det arbete som de verkligen behöver lägga ner i dessa mål, särskilt i mål som ungdomar och brottsoffer, säger hon.
Frågan om skärpta behörighetskrav i vissa typer av mål har redan diskuterats av Advokatsamfundets tillsynskommitté. Ett förslag om sådana särskilda kvalifikationskrav ligger nu hos Advokatsamfundets styrelse för avgörande. Advokatsamfundet har också tagit initiativ till och genomfört en rad andra åtgärder för att upprätthålla en hög etisk nivå inom advokatkåren.