Advokatsamfundet har nu överlämnat sitt remissyttrande över betänkandet Anonyma vittnen (SOU 2023:67). Advokatsamfundet avstyrker förslagen, som enligt remissvaret varken är effektiva, proportionella eller rättssäkra. 

I remissvaret skriver Advokatsamfundet bland annat: ”Gängkriminalitet med dödligt våld, sprängningar och hot är ett stort problem i Sverige. Det är därför viktigt att samhället vidtar åtgärder för att komma tillrätta med den organiserade gängbrottsligheten. Dessa åtgärder måste emellertid vara effektiva, proportionella och rättssäkra. Det nu avgivna förslaget uppfyller inget av dessa krav. Det är även viktigt i en rättsstat att den som är misstänkt för brott har möjligheten till ett effektivt försvar. Denna möjlighet skulle undergrävas väsentligt om utredningens förslag leder till lagstiftning.”

Advokatsamfundet pekar på att frågan om anonyma vittnen utretts tidigare, och att utredaren då avrådde från en sådan reform (En stärkt rättsprocess och en ökad lagföring [SOU 2021:35[). Den nuvarande utredningen skulle enligt utredningsdirektiven föreslå ett system med anonyma vittnen, inte att utreda och ta ställning till om det i svensk rätt bör införas en möjlighet att vittna anonymt. ”Trots detta förefaller utredningen inte själv vara särskilt övertygad om lämpligheten i att införa anonyma vittnen”, konstaterar Advokatsamfundet.

Att utredningen vill tillåta anonyma vittnen som åberopas såväl av åklagare som av försvarare är i och för sig positivt, anser Advokatsamfundet. Samtidigt riskerar detta att skapa ett ”skenbart drag av equality of arms mellan åklagare och försvarare, eftersom åklagaren i dessa fall kommer att känna till vittnets identitet medan försvararen inte kommer känna till vittnets identitet när det åberopas av åklagaren”. På samma sätt är det oklart om de offentliga ombud som föreslås verkligen skulle utgöra en tillräcklig rättssäkerhetsgaranti, eller enbart ge sken av det.

Enligt Advokatsamfundet kan det föreslagna systemet med anonyma vittnen stå i strid med Europadomstolens praxis utifrån den rättighetskatalog som finns i Europakonventionen för mänskliga rättigheter. Dessutom skapar det en rad bevisvärderingsproblem. Utöver de rent rättssäkerhetsmässiga problemen pekar samfundet dessutom på flera praktiska svårigheter med den föreslagna ordningen, bland annat att det kommer att bli mycket svårt att garantera ett vittne fullständig anonymitet under en hel rättsprocess och att det kommer att krävas mycket omfattande åtgärder för att skydda vittnen efter en avslutad rättsprocess. 

Advokatsamfundet anser att om förslagen ändå leder till lagstiftning bör det övervägas att tidsbegränsa den nya regleringen. ”En tidsbegränsning, exempelvis till fem år efter ikraftträdandet, skulle möjliggöra att en utvärdering kan göras avseende om systemet är effektivt och rättssäkert”, summerar Advokatsamfundet.

Advokatsamfundet sammanfattar sin kritik: ”Åtgärder mot den organiserade brottsligheten är viktiga, både preventivt och repressivt. Ett införande av anonyma vittnen är dock inte lösningen för att komma tillrätta med detta problem. Det finns snarare en risk för orimliga förväntningar från allmänheten på att de brottsbekämpande myndigheterna genom användningen av anonyma vittnen ska komma åt gängkriminaliteten. Detta skulle riskera att minska allmänhetens förtroende för rättsväsendet och i förlängningen för vår rättsstat”.

Den 18 april håller Advokatakademien ett frukostseminarium om förslaget och Advokatsamfundets remissvar. Föreläsare är brottmålsadvokaterna Johan Eriksson, Bengt Ivarsson och Louise Gunvén. Seminariet kan följas på plats i Stockholm, eller digitalt. 

Läs mer och anmäl dig till seminariet.

Läs Advokatsamfundets remissvar.

Anonyma vittnen (SOU 2023:67)