Utredningen En översyn av de osjälvständiga brottsformerna, med chefsåklagaren Lise Tamm som särskild utredare, överlämnade nyligen sitt betänkande till justitieminister Gunnar Strömmer. Utredningen har haft i uppdrag att göra en bred översyn av de osjälvständiga brottsformerna i 23 kap. brottsbalken.

Utredningen föreslår bland annat skärpt straffansvar för försök och förberedelse till brott så att fler ska kunna dömas. Det gäller särskilt brott som begås inom ramen för organiserad brottslighet.

Förslagen innebär bland annat att:

  • en särreglering införs i bestämmelsen om försök till brott i syfte att komma till rätta med de begränsningar som Högsta domstolens dom ”Vapenattrappen”, NJA 2023 s. 393,  har inneburit för de brottsbekämpande myndigheterna,
  • det straffbara området för förberedelse och stämpling utvidgas,
  • en ny möjlighet till frivilligt tillbakaträdande från försök, förberedelse och stämpling till ett brott införs och
  • straffskalan för vissa osjälvständiga brottsformer skärps. 

Förslagen är omfattande och påverkar systematiken i 23 kap. brottsbalken. Utredningen föreslår därför att det nuvarande 23 kap. brottsbalken upphävs och att ett nytt 23 kap. införs.

Till sin hjälp har utredaren Lise Tamm haft en bred grupp av experter. Två av dessa, Erik Svensson, docent och universitetslektor vid Juridiska institutionen vid Stockholms universitet, och advokat Staffan Bergqvist riktar i särskilda yttranden kritik både mot utredningens förutsättningar och mot flera av förslagen.

De kritiska experterna framhåller särskilt den korta tid som utredningen fått till sitt förfogande. ”Att utarbeta ett genomtänkt underlag för en reform av hela 23 kap. på mindre än ett år är, skulle jag vilja påstå, en omöjlig uppgift. Det är bekymmersamt att regeringen inte tar vare sig beredningskravet i 7 kap. regeringsformen eller de centrala frågorna i straffrätten på större allvar. Jag vill betona det bristfälliga i den korta utredningstiden mycket starkt. Att utredningen har fått så kort tid på sig att genomföra sitt uppdrag kan enligt min uppfattning inte betecknas som annat än oseriöst” skriver Erik Svensson i sitt yttrande.

Resultatet av den snabba beredningen har, enligt Erik Svensson, också blivit ett än mer komplicerat regelverk än det nuvarande. Han går i sitt särskilda yttrande igenom flera exempel på sådana inkonsekventa, ologiska och komplicerade skrivningar, bland annat i fråga om skillnaden mellan främjande till brott och medhjälp. Erik Svensson pekar också på att utredningens förslag kan innebära att förberedelse till brott till syvende och sist kommer att handla om vad som förekommit i en persons tankar.

Advokat Staffan Bergqvist ansluter sig till Erik Svenssons yttrande på en rad punkter. Bland annat anser även Staffan Bergqvist att utredningens fått allt för kort tid på sig för att på ett acceptabelt sätt kunna gå igenom de komplexa lagregler det handlar om, och de konsekvenser som ändringarna kan ge. Staffan Bergqvist delar också Erik Svenssons uppfattning om att flera förslag riskerar att skapa ökad oklarhet och leda till orimliga konsekvenser.

Utredningen föreslår att lagändringarna ska träda i kraft den 1 november 2025. Förslagen ska nu remissbehandlas.

En översyn av 23 kap. brottsbalken (SOU 2024:55)