Trots hård kritik från remissinstanserna och Lagrådet går regeringen vidare med sina planer på att tillåta anonyma vittnen under förundersökning och i brottmål i domstol.
I en proposition som presenterades idag, den 27 september, föreslår regeringen med stöd av Sverigedemokraterna, ett vittne ska få lämna uppgifter anonymt. En förutsättning är att det finns en påtaglig risk för att vittnet eller vittnets närstående utsätts för allvarlig brottslighet. För att anonymitet ska beviljas, måste det aktuella brottet ha ett straffvärde på minst två års fängelse. Skälen för åtgärden ska också uppväga de svårigheter den innebär för en misstänkts eller tilltalads möjligheter att förbereda och utföra sitt försvar. Andra åtgärder för att skydda vittnet ska vara otillräckliga eller väsentligt svårare att genomföra, och det ska i övrigt vara lämpligt att höra vittnet anonymt.
Syftet med förslagen är att stärka skyddet för vittnen, bryta tystnadskulturen och på så sätt förbättra förmågan att utreda och klara upp brott.
Enligt regeringen ska rättssäkerheten upprätthållas genom att rätten inte ska ha kännedom om det anonyma vittnets identitet. Ett offentligt ombud ska förordnas för att bevaka rättssäkerhetsfrågor i ärendet och domstolens beslut ska vara möjligt att överklaga.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025, tre månader tidigare än vad som föreslogs i utredningen.
Planerna på att införa en möjlighet att vittna anonymt har starkt ifrågasatts under hela beredningen. Den första utredningen som fick i uppdrag att överväga en sådan ordning ansåg att den inte borde genomföras. Detta fick regeringen att lämna frågan vidare till en ny utredare, med direktiven att se hur ett system med anonyma vittnen skulle kunna införas. Resultatet presenterades i betänkandet Anonyma vittnen (SOU 2023:67).
Advokatsamfundet avstyrkte i sitt remissvar utredningens förslag. Samfundet instämde i att gängbrottsligheten utgör ett allvarligt hot, men framhöll att åtgärder mot brottsligheten måste vara effektiva, proportionella och rättssäkra. Enligt Advokatsamfundet uppfyllde förslagen inte dessa kriterier. Samfundet pekade här på att den tilltalade inte får full insyn i bevisningen och att domstolen saknar kännedom om vittnets identitet. Därmed undergrävs den tilltalades möjligheter till ett effektivt försvar.
Advokatsamfundet konstaterade också att det föreslagna systemet inte prövats i andra länder och att det finns risk för att anonyma vittnesmål får ett lågt bevisvärde. Om lagstiftning trots allt införs, rekommenderade samfundet i remissvaret en tidsbegränsning på fem år, så att systemets effektivitet och rättssäkerhet ska kunna utvärderas ordentligt.
Även Lagrådet uttryckte oro över rättssäkerheten och möjligheten för den tilltalade att försvara sig mot anklagelser som framförs anonymt. Precis som Advokatsamfundet framhöll Lagrådet också att bevisvärdet av anonyma vittnen blir mycket lågt. Enligt Lagrådet kan det ifrågasättas om förslaget uppfyller grundläggande rättsstatsprinciper och om det är förenligt med Europakonventionens regler om en rättvis rättegång.
Propositionen har ännu inte publicerats på regeringens webbplats.