
Advokaterna Anna Hellron Wikström och Anna Björklund presenterade lagen om placering av barn i skyddat boende.
Lagen (2024:79) om placering av barn i skyddat boende trädde i kraft den 1 april 2024. Nu, drygt ett och ett halvt år efter ikraftträdandet finns det fortfarande osäkerhet om hur den ska tillämpas, och stora skillnader i hur lagen används. Det konstaterade advokaterna Anna Hellron Wikström och Anna Björklund, som presenterade och diskuterade lagen vid ett frukostseminarium i Advokatsamfundets hörsal idag, den 17 december.
Lagen kom till ganska snabbt och tog många med överraskning, konstaterade Anna Hellron Wikström vid seminariet. Den innebär att barn till vårdnadshavare som placeras i skyddat boende kan få ett eget beslut om placering i skyddat boende, om inte den andre vårdnadshavaren samtycker till en placering. En förutsättning för att ett barn ska få beviljas skyddat boende tillsammans med en vårdnadshavare är att det finns en direkt eller indirekt risk för att barnets säkerhet äventyras eller hälsa skadas.
Placeringsbeslutet fattas av förvaltningsrätt efter en ansökan av socialnämnden. Socialnämnden kan också bevilja ett barn en omedelbar insats i form av skyddat boende, om det kan antas att förutsättningarna för ett beslut är uppfyllda och beslutet inte kan avvaktas med hänsyn till risken för att barnets säkerhet äventyras eller hälsa skadas.
Ett barn som placeras i skyddat boende med stöd av lagen har rätt till offentligt biträde, oftast en advokat eller en biträdande jurist. Anna Hellron Wikström och Anna Björklund lyfte fram att principen om barnets bästa utgör grunden för lagen. Barnet har också rätt till information och att höras i ärendet. Det är därmed helt centralt att det offentliga biträdet träffar barnet och även för fram barnets egen inställning till domstolen, påpekade Hellron Wikström och Björklund.
Ett problem, som flera seminariedeltagare kände igen, är dock att förvaltningsrätten ibland inte anser att det varit nödvändigt för biträdet att träffa barnet, och därmed skär i kostnadsräkningen. Anna Hellron Wikström och Anna Björklund uppmanade advokaterna att argumentera för sin och barnets sak, och att överklaga sådana prutningar.
Vid seminariet konstaterades att förvaltningsrätterna hittills bifallit en mycket stor andel av ansökningar om skyddat boende. Det konstaterades dock att domstolarnas riskbedömningar hittills varit spretiga.
En bra sammanfattning av lagens innebörd och tillämpning finns i Socialstyrelsens meddelandeblad nr 2/2024. Observera dock att hänvisningarna till socialtjänstlagen inte stämmer, då en ny socialtjänstlag trätt i kraft sedan bladet publicerades.