Efter ett år av dialog har Advokatsamfundet och Åklagarmyndigheten inte lyckats nå enighet i frågan om hur en försvarare bör gå till väga för att avgöra om det är lämpligt att förmedla information till eller från en klient som sitter häktad med restriktioner. Det framgår när Åklagarmyndigheten nu presenterat en lätt uppdaterad rättslig vägledning (RäV 2023:21).

I december 2023 gav Åklagarmyndigheten, utan föregående kontakt med Advokatsamfundet, ut en ny rättslig vägledning rörande frågor från försvarare om meddelanden till och från häktad, RäV 2023:21. I vägledningen uppgavs att det saknas rättslig grund för en åklagare att tillåta, förbjuda eller hindra en försvarare att vidarebefordra information eller försändelser till eller från en klient med restriktioner.

Advokatsamfundet fick kännedom om den nya vägledningen först efter att flera ledamöter hört av sig och uppmärksammat samfundet på de stora praktiska svårigheter och de allvarliga konsekvenser den nya hållningen fört med sig. Med hänvisning till den nya vägledningen uppgav nämligen åklagare att de inte kunde svara på frågor om vilken information som var lämplig att förmedla till eller från en klient. Enligt praxis får endast uppenbart harmlösa uppgifter vidarebefordras till eller från personer som sitter med restriktioner. Då försvararen inte har tillgång till allt förundersökningsmaterial är det åklagaren som har de bästa förutsättningarna att avgöra vilken information som är harmlös.

Advokatsamfundet kontaktade omgående Åklagarmyndigheten och redogjorde för sin syn på vägledningens innehåll och tolkningar av rättsläget. Därefter inleddes en muntlig dialog mellan Advokatsamfundet och Åklagarmyndigheten. Vid samtalen diskuterades både den rättsliga grunden för åklagares agerande och de praktiska svårigheterna för en försvarare att avgöra vilka uppgifter som kan lämnas till eller från klienten. Enligt Advokatsamfundet borde huvudregeln åtminstone vara att åklagare bör ge uttryck för sin uppfattning när en försvarare ställer frågan om informationsförmedling.

I mitten av december 2024 presenterade Åklagarmyndigheten en reviderad vägledning. I vägledningen förtydligas nu att åklagaren, även om ingen sådan skyldighet finns, i möjligaste mån bör beakta intresset av att frihetsberövandet inte medför större skadeverkningar för den frihetsberövade än vad som är nödvändigt. I övrigt har endast marginella förändringar gjorts. Formuleringen om att det saknas rättslig grund för en åklagare att tillåta, förbjuda eller hindra en försvarare att vidarebefordra information eller försändelser till eller från en klient med restriktioner finns också kvar i vägledningen.

– Åklagarmyndighetens ståndpunkt är olycklig eftersom den riskerar att försätta försvarare i en mycket svår situation. I förlängningen är det klienterna som drabbas, då advokater kan tvingas avstå från att förmedla information som saknar betydelse för brottsutredningen, men kan vara viktig för den häktade och dennes anhöriga, säger Advokatsamfundets generalsekreterare Mia Edwall Insulander.

I sin information till landets brottmålsadvokater betonar Advokatsamfundet att Åklagarmyndighetens ståndpunkt i frågan ”inte innebär någon obegränsad frihet för försvarsadvokater att förmedla information till eller från häktade klienter med restriktioner”, utan att det nu får anses ankomma på försvararen själv – och utan uppfattning från åklagaren – att i varje enskilt fall bedöma huruvida en uppgift kan förmedlas eller inte. ”Denna bedömning är, som påpekats flera gånger, oerhört svår att genomföra eftersom försvararen saknar närmare insyn i brottsutredningen. Försvararen bör därför vid tveksamhet alltid diskutera aktuella restriktionsfrågor med en erfaren kollega, eller kontakta Advokatsamfundets kansli för vägledning”, skriver Advokatsamfundet.

Åklagarmyndighetens rättsliga vägledning rörande frågor från försvarare om meddelanden till och från häktad, RäV 2023:21

Advokatsamfundets information till brottmålsadvokater