Regeringen och Sverigedemokraterna presenterade idag, den 7 maj, förslag om nya regler för villkorlig frigivning. Grundtanken med förslagen är att en större del av straffet ska avtjänas på anstalt och att den villkorliga frigivningen ska kopplas tydligare till skötsamhet, den dömda personens farlighet och brottets allvar.
Förslaget innebär:
• Villkorlig frigivning ska ges tidigast efter tre fjärdedelar av straffet.
• Prövotiden förlängs från minst ett år till minst två år.
• Den villkorliga frigivningen ska vara förenad med övervakning från dagen för frigivningen.
• Större möjligheter att skjuta upp den villkorliga frigivningen vid misskötsamhet eller särskilt allvarlig brottslighet.
• Även personer som dömts till korta fängelsestraff ska omfattas av systemet med villkorlig frigivning.
• Det kortaste möjliga fängelsestraffet blir en månad, i stället för som idag 14 dagar.
Förslagen kommer i ett utkast till lagrådsremiss, som ännu inte finns att ta del av. Utkastet ska remissbehandlas. De nya reglerna ska enligt regeringen och Sverigedemokraterna träda i kraft den 1 januari 2026. Reglerna om att tre fjärdedelar av straffet ska avtjänas på anstalt ska dock införas stegvis.
Förslaget om hårdare regler för villkorlig frigivning läggs fram trots att regeringens utredare, justitierådet Stefan Reimer, avrådde från en större del av straffet skulle avtjänas på anstalt. Reimer lyfte fram att villkorlig frigivning spelar en ”helt avgörande roll” för att den dömde ska kunna återanpassas till samhället. Han pekade också på att höjningen skulle kosta Kriminalvården nästan sju miljarder kronor.
Advokatsamfundet instämde i sitt remissvar i bedömningen att dagens system för villkorlig frigivning huvudsakligen fungerar bra och att andelen tid som ska avtjänas i anstalt därför inte bör ändras.