Advokatsamfundet avstyrker de förslag som läggs fram om nya regler för utlänningar som anses utgöra ett säkerhetshot eller har begått brott.
Förslagen, som presenterades i en departementspromemoria i november 2024, innebär bland annat att verkställigheten av ett utvisningsbeslut som regel ska skjutas upp vid tillfälligt hinder mot verkställighet. I dag beviljas utlänningen uppehållstillstånd när denna situation uppstår. Enligt promemorian ska utlänningen under tiden som beslutet är uppskjutet ska kunna åläggas skyldighet att anmäla sig hos Migrationsverket eller Polismyndigheten samt förbjudas att lämna ett visst område. Utöver det ska utlänningens rätt att arbeta och få tillgång till välfärdsförmåner begränsas under tiden som beslutet är uppskjutet.
Advokatsamfundet, som alltså säger nej till förslagen, pekar på att svensk lagstiftning inom kort kommer att behöva anpassas till EU:s migrations- och asylpakt, som träder i kraft 2026. Att då stressa fram förändringar är, enligt Advokatsamfundets mening ”inte en meningsfull användning av tid och resurser”. Samfundet framhåller bristen på statistik och efterlyser dessutom en tydligare reglering av begreppen laglig och olaglig vistelse.
Förutom de principiella invändningarna lyfter samfundet även fram rättssäkerhetsbrister i förslagen när det handlar om säkerhetsärenden enligt utlänningslagen, och avstyrker att dessa ska omfattas av reglerna. Vidare ifrågasätts tolkningen av "hot mot allmän ordning och säkerhet", då den anses för vidsträckt. Advokatsamfundet pekar också på att förslagen saknar barnkonsekvensanalys.
Utredningen föreslår att lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2026.