Tre av fyra asyladvokater åtar sig inte längre uppdrag som offentligt biträde sedan de nya reglerna i utlänningslagen 18 kap. 1 a – 1 b §§ om ersättning för rådgivning i asyl- och migrationsärenden infördes. Advokatsamfundets rapport Offentligt biträde i ärenden om internationellt skydd – hur fungerar det nya regelverket i praktiken visar på risk för att erfaren kompetens försvinner och asylsökandes rättssäkerhet försämras.
De nya reglerna, som är anpassningar till EU:s migrations- och asylpakt, trädde i kraft den 12 juli 2026.
Advokatsamfundets rapport redovisar en enkätundersökning från september bland asyl- och migrationsadvokater i Sverige. Undersökningen visar att 75,3 procent av de advokater som har svarat inte åtar sig uppdrag enligt de nya reglerna. Rapporten visar också att 42,7 procent av advokaterna avser att sluta åta sig migrationsuppdrag, och ytterligare 41,3 procent överväger att lämna rättsområdet permanent.
Ett centralt problem som framgår av rapporten är att den ersättningsbara rådgivningstiden har begränsats till en eller två timmar. I rapporten beskriver advokater att de behöver fortsätta arbeta utan ersättning för att kunna ge sin klient tillräcklig hjälp. Undersökningen ger en entydig bild av att de nya reglerna gör det närmast omöjligt för advokater att upprätthålla god advokatsed i ärenden om internationellt skydd. Advokatsamfundet bedömer att konsekvenserna för rättssäkerheten är direkta och att skyndsamma åtgärder krävs.
Den 8 oktober skickade Advokatsamfundet skickade med anledning av rapporten en hemställan till Justitiedepartementet, som kompletterar samfundets hemställan den 30 juni 2026 om ändring av de antagna reglerna i utlänningslagen 18 kap. 1 a – 1 b §§.