Utredningen om utvärdering av vissa hemliga tvångsmedel överlämnadei förra veckan betänkandet Utvärdering av buggning och preventiva tvångsmedel (SOU 2009:70) till Justitiedepartementet.
Utvärdering av buggning och preventiv tvångsmedelsanvändning Lagen om hemlig rumsavlyssning (buggning) och lagen om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott (preventiv tvångsmedelsanvändning) trädde i kraft den 1 januari 2008 och gäller till den 31 december 2010. Utredningen har haft i uppdrag att utvärdera hur de aktuella lagarna har tillämpats.
Hemlig rumsavlyssning
Under år 2008 har de brottsbekämpande myndigheterna använt sig av det nya tvångsmedlet buggning i relativt liten omfattning. Inom den öppna polisen och tullen har sammanlagt 25 personer buggats. Säkerhetspolisen har inte använt sig av buggning i större omfattning än den öppna polisen och tullen.
Antalet fall av buggning är så få att det för närvarande inte går att dra några säkra slutsatser om den hemliga rumsavlyssningens effektivitet och praktiska värde.
Eftersom användningen av buggning är ett ingrepp i den enskildes personliga integritet är det av största vikt att tvångsmedlet används på ett korrekt sätt och att riskerna för oriktig tillämpning minimeras. Lagen om hemlig rumsavlyssning har därför kringgärdats av omfattande rättssäkerhetsgarantier och kontrollmekanismer. Enligt utredningen ger den samlade effekten av dessa åtgärder ett gott skydd mot att buggning missbrukas. Det har inte kommit fram något under utredningen som tyder på att lagen om hemlig rumsavlyssning har tillämpats på ett oriktigt sätt.
De hittills vunna erfarenheterna av lagen om hemlig rumsavlyssning är alltför begränsade för att utredningen på goda grunder ska kunna hävda att lagen bör permanentas. Av samma skäl saknar utredningen underlag som ger stöd för att lagen bör upphävas. Slutsatsen blir därför att giltighetstiden för lagen om hemlig rumsavlyssning bör förlängas så att man får ett tillräckligt underlag för att kunna göra en fullgod utvärdering. Utredningen föreslår att lagen ska fortsätta att gälla till utgången av år 2014.
Preventiv tvångsmedelsanvändning
Lagen om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott infördes huvudsakligen för att ge Säkerhetspolisen bättre möjligheter att bedriva ett effektivt underrättelsearbete. Under år 2008 har Säkerhetspolisen använt sig av hemliga tvångsmedel för att förhindra brott i färre än 50 ärenden. Inom den öppna polisens verksamhet har hemliga tvångsmedel i preventivt syfte använts i två ärenden.
Utredningen konstaterar att lagen om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott inte tillgodoser de brottsbekämpande myndigheternas behov. Utredningen anser därför att lagen inte bör permanentas och att dess giltighetstid inte heller bör förlängas. Enligt utredningen finns det i stället skäl att överväga om inte Säkerhetspolisens möjligheter att använda hemliga tvångsmedel för att förhindra särskilt allvarliga brott bör utvidgas och regleras i en särskild lag, som endast tar sikte på Säkerhetspolisens verksamhet, och i detta sammanhang ta förnyad ställning till i vilken mån den öppna polisen har behov av preventiva tvångsmedel.