Domstolarna får starkare ställning i ny grundlag

Regeringen har idag överlämnat propositionen En reformerad grundlag till riksdagen. I propositionen behandlas Grundlagsutredningens förslag till ändringar i bland annat regeringsformen, vallagen och kommunallagen. Förslagen är utformade utifrån de breda parlamentariska kompromisser som uppnåtts i utredningen. I propositionen behandlas även Integritetsskyddskommitténs förslag till stärkt grundlagsskydd för den personliga integriteten. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2011.

Bestämmelserna om personval ändras genom att spärren för personrösterna i riksdagsvalet sänks från åtta till fem procent. Genom ändringen ges väljarna ökat inflytande över vilka kandidater som ska företräda dem i riksdagen. Valdagen flyttas från den tredje till den andra söndagen i september.

Reglerna om kommunala folkomröstningar med anledning av s.k. folkinitiativ ändras så att folkinitiativ som väcks av minst tio procent av de röstberättigade i en kommun eller ett landsting ska kunna avslås bara om minst två tredjedelar av fullmäktige motsätter sig initiativet.

Riksdagens kontrollmakt stärks, bland annat genom att konstitutionsutskottets rätt att få ut regeringens handlingar vidgas. Vidare införs en bestämmelse om obligatorisk omröstning om statsministerns stöd i riksdagen efter ett val. Ändringen leder till att regeringens parlamentariska förankring stärks.

I regeringsformen slås fast att ingen annan myndighet än domstol får bestämma hur dömande uppgifter ska fördelas mellan domare. Vidare görs vissa ändringar i reglerna om prövning av frågor som rör domarnas anställning och om justitiekanslerns och justitieombudsmännens rätt att närvara vid domstolars och andra myndigheters överläggningar. Genom ändringarna tydliggörs domstolarnas och domarnas oberoende ställning.

Bestämmelsen om domstolarnas och andra offentliga organs lagprövning ändras genom att det så kallade uppenbarhetskravet tas bort. Ändringen innebär att en föreskrift i lag eller förordning som står i strid med grundlag eller annan överordnad författning inte ska tillämpas även om felet inte är uppenbart.

Regeringsformens bestämmelser om grundläggande fri- och rättigheter ändras för att stärka skyddet mot intrång i fri- och rättigheterna. Det föreslås bland annat att huvudprincipen om full ersättning vid expropriation och annat sådant förfogande över enskilds egendom ska komma till tydligt uttryck i regeringsformen. Skyddet mot diskriminering utvidgas till att omfatta missgynnande med hänsyn till sexuell läggning. Skyddet för den personliga integriteten stärks i fråga om intrång som innebär övervakning eller kartläggning av enskildas personliga förhållanden. Det tas in en bestämmelse om att en rättegång ska genomföras rättvist och inom skälig tid. I regeringsformens målsättningsstadgande tydliggörs det allmännas ansvar för att barns rätt tas till vara och för att de nationella minoriteternas rätt att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv främjas.

I en ny bestämmelse anges uttryckligen att Sverige är medlem i EU och deltar i internationellt samarbete inom ramen för FN och Europarådet. Dessutom föreslås ändringar i bestämmelserna om normgivningsmakten och finansmakten och i den reglering som ska gälla i krig och krigsfara.