Nya regler för inhämtning av elektronisk kommunikation i brottsbekämpningen föreslås

I dag, den 23 januari, överlämnade Polismetodutredningen delbetänkandet En mer rättssäker inhämtning av elektronisk kommunikation i brottsbekämpningen (SOU 2009:1) till justitieminister Beatrice Ask. Utredaren, chefsrådmannen Stefan Reimer, har gjort en översyn av reglerna om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation inom polisens och tullens förundersöknings- och underrättelseverksamhet.

De brottsbekämpande myndigheterna har i dag möjlighet att få tillgång till uppgifter om elektronisk kommunikation enligt två regelverk, bestämmelserna om hemlig teleövervakning i rättegångsbalken och utlämnande av uppgifter från operatörerna enligt lagen om elektronisk kommunikation. Utredningen föreslår att all inhämtning under förundersökning ska i fortsättningen göras enligt regelverket för hemlig teleövervakning i rättegångsbalken. I underrättelseverksamheten ska uppgifterna kunna hämtas in enligt en ny särskild lag.

Enligt utredaren innebär förslagen att rättssäkerheten och integritetsskyddet för den enskilde stärks. Bland annat skärps kraven för när inhämtning får ske och vem som får fatta besluten. Underrättelse till enskild i efterhand ska genomföras i större omfattning och bestämmelser ska finnas om hur uppgifterna får användas i utredningarna. Dessutom kommer Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden att utöva tillsyn över inhämtningen.

Samtidigt vill utredaren luckra upp kravet på domstolsprövning vid hemlig teleövervakning. Beslut om hemlig teleövervakning fattas i dag av domstol när det finns en skäligen misstänkt. Utredningen föreslår att åklagaren i brådskande fall ska få fatta interimistiska beslut som genast ska överlämnas till domstol för en slutlig prövning. När det i en förundersökning inte finns någon skäligen misstänkt ska beslut om hemlig teleövervakning få beslutas, förutom av domstol, av åklagaren eller undersökningsledaren. Domstol ska dock alltid fatta beslutet om inhämtningen är av stor omfattning eller av särskilt ingripande slag, till exempel när inhämtningen kan avse personer som arbetar i media med källskyddat material. I underrättelseverksamheten ska inhämtningen få beslutas på ledningsnivå inom den brottsbekämpande myndigheten, men bli föremål för en kontinuerlig och löpande tillsyn av särskilda granskningsombud utsedda av Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden.

Utredningen föreslår dessutom att brottsbekämpande myndigheter ska få inhämta lokaliseringsuppgifter för mobiltelefoner på motsvarande sätt som inhämtning av trafikuppgifter, oberoende av om uppgiften har samband med ett telemeddelande eller inte. Utredningen föreslår också att uppgifter om vem som innehar ett visst telefon- eller IP-nummer (abonnemangsuppgifter) ska lämnas ut av operatörerna till de brottsbekämpande myndigheterna även när det misstänkta brottet enbart kan leda till ett bötesstraff.