Morden har minskat med omkring 25 procent de senaste tjugu åren. Minskningen gäller framför allt de alkoholrelaterade fallen. Det dödliga våldet mot barn har också minskat. Däremot har antalet mord och dråp med koppling till kriminella konflikter ökat. Det visar en ny rapport från Brottsförebyggande rådet, Brå.

Antalet fall av dödligt våld brukar ligga runt 90–100 offer per år i Sverige. Den nya Brå-rapporten Det dödliga våldets utveckling beskriver utvecklingen sedan början av 1990-talet. Rapporten analyserar också försök till mord och dråp, och uppklaringen av de fullbordade brotten.

I början av 1990-talet upplevde Sverige toppen på en ökning av det dödliga våldet som pågått sedan 1950-talet. Men sedan dess har ökningen inte bara avstannat – det går till och med att se en tydlig minskning. Det säger Sven Granath, utredare på Brå.

Antalet mordförsök har inte blivit mindre. Men oplanerade händelser med dödlig utgång, som spontana bråk och händelser kopplade till alkoholmissbruk, har minskat. Ändå är en stor del av gärningspersonerna alkohol- och narkotikamissbrukare. Hälften av gärningsmännen och en tredjedel av offren för dödligt våld var alkoholpåverkade – men andelarna som var påverkade har blivit påtagligt mindre.

En delförklaring till minskningen av det dödliga våldet kan vara att akutsjukvården nu räddar fler svårt skadade än tidigare till livet.

Även det dödliga våldet mot barn har minskat med hälften eller 4–5 fall per år. De flesta fall av dödligt våld mot barn sker inom familjen. Minskningen sedan 1990-talet gäller både fall där mamman och där pappan varit förövare.

Antalet mord och dråp med koppling till kriminella konflikter har ökat, men den sortens kriminella konflikter står ändå för en mindre del, 11 procent, av det totala antalet fall av dödligt våld.

Enligt utredaren Sven Granath är det dödliga våld som har ökat det mer välplanerade våldet. Det har oftare sin upprinnelse i brottslig verksamhet, till exempel narkotikaförsäljning. Ibland handlar det om jakt på status i kriminella nätverk.

Det är fortfarande vanligast att gärningspersonen och offret är bekanta. Det dödliga våldet äger ofta rum i hemmet. Man kan se vissa likheter mellan ”typiska” gärningspersoner. Det handlar nästan uteslutande om män med svag anknytning till arbetslivet och låg utbildning. Inte sällan rör det sig om personer med någon form av personlighetsstörning.

Antalet mord som faktiskt begås är lägre än kriminalstatistiken visar.
 Statistiken över anmälda brott omfattar också dödsfall där polisen misstänker att dödligt våld är orsaken. Även om ett sådant fall efter utredning visar sig vara en olyckshändelse eller ett självmord finns anmälningen kvar i statistiken över anmälda brott.

Under 2010 rapporterades till exempel 333 brott som avsåg fullbordade mord, dråp eller misshandel med dödlig utgång, vilket är en ökning med 98 brott från året före. Den kraftiga ökningen visade sig bero på en anmälan från sjukvården med ett stort antal misstänkta fall, där det nu har klarlagts att det inte rörde sig om mord eller annat dödligt våld.

Läs Det dödliga våldets utveckling (Brå-rapport 2011:5)