Storskaliga skattebrott kräver ofta att ett flertal personer är inblandade som organisatörer och medhjälpare, och utförs som regel av personer i relativt stabila nätverk. Genom riktade insatser och närmare samarbete kan myndigheterna snabbare komma åt nyckelpersoner i nätverken och bekämpa skattebrott. Det visar en kartläggning av den storskaliga skattebrottsligheten som Brottsförebyggande rådet (Brå) har gjort i samarbete med bland annat Skatteverket.

Enligt projektledaren Johanna Skinnari slår kartläggningen hål på vissa myter, som att det ofta finns en ensam person – en ”hjärna” bakom brottsligheten. Ofta överdrivs också kopplingarna till annan organiserad brottslighet och yrkeskriminella.

En annan myt är att myndigheterna alltid ligger långt efter. Gärningsmännen anpassar sig efter myndigheternas åtgärder, men begränsas av sin branschkunskap och sitt nätverk. Många gärningspersoner begår till följd av begränsad erfarenhet brott endast inom sin egen bransch och utan större variation.

Skattebrottslingarna påverkas i hög grad av risken att bli upptäckt och av de kostnader som brottsligheten innebär. Myndigheterna kan därför, enligt Brå, effektivt störa den kriminella verksamheten genom att till exempel täppa till allmänt kända luckor i kontrollsystemen.

Kontanter är skattebrottslingarnas akilleshäl. För att tvätta pengar och till exempel avlöna svart arbetskraft behöver skattebrottslingar tillgång till stora summor kontanter. De skärpta reglerna för rapportering av misstänkt penningtvätt har gjort det svårare för gärningspersonerna att få tag på kontanter. Riktade insatser mot exempelvis växlingskontor och factoringföretag är ett effektivt sätt att komma åt skattebrottsligheten.

Rapporten föreslår också att myndigheterna inrättar ett gemensamt finansiellt underrättelsecentrum. Genom att utbyta information kan myndigheterna bli bättre på att identifiera nyckelpersoner och bolag i ett tidigt skede.

Hela rapporten finns att läsa på Brottsförebyggande rådets hemsida: www.bra.se