Idag, den 15 juni, hålls Advokatsamfundets årliga fullmäktigemöte i Näringslivets hus i Stockholm.
Vid mötet utdelades Advokatsamfundets journalistpris. Årets pris gick till DN:s ledarskribent Hanne Kjöller, en skribent vars slutsatser man inte alltid delar, men som alltid ställer de rätta frågorna, som generalsekreterare Anne Ramberg sa i sin presentation.
Anne Ramberg har överräckt Advokatsamfundets journalistpris 2012 till Hanne Kjöller.
Hanne Kjöller tackade för utmärkelsen, och konstaterade att hennes roll som ledarskribent alltid är att ha tusentals läsare som kan ämnet bättre än hon. Hon beskrev sig som en generalist, som mot en klar ideologisk grund ska leverera åsikter.
– Ingen profession existerar i ett vakuum, och som liberal tror jag på de goda argumenten, sa Kjöller, som påpekade att det finns gott om exempel på hur illa det kan gå när man överlåter beslutsmakten åt experterna, inte minst FRA-lagen.
– Jag är otroligt hedrad av att få det här priset, särskilt av en så specialiserad och kunnig profession. Jag tycker att det tyder på en insikt om vikten av att debatten förs stort och brett i samhället, avslutade pristagaren Hanne Kjöller.
Efter prisceremonin lämnade Anne Ramberg ordet till Alexander Papachristou, VD för Cyrus R. Vance Center for International Justice. Vance Center är en människorättsorganisation inom ramen för New Yorks advokatsamfund. Papachristou berättade om centrets verksamhet med att, på pro bono-basis, stödja människorättsorganisationer runt om i världen, och han uppmanade även svenska advokater att ansluta sig och delta i arbetet.
Advokatsamfundets ordförande Claes Zettermarck talar till fullmäktigemötet.
Därefter följde fullmäktigeförhandlingarna, som inleddes av ordförande Claes Zettermarck. Zettermarck konstaterade att samfundet alltid måste växla mellan snabba ad hoc-insatser och mer långsiktiga projekt. Han valde sedan att lyfta tre frågor: arbetet för att förändra timkostnadsnormen, strävan efter att få in fler kvinnliga delägare på advokatbyråerna och villkoren för de affärsjuridiska byråerna.
– Jag tror att efterfrågan på kvalificerade juridiska tjänster består, men det är viktigt att byråerna kan förändras när efterfrågan förändras, sammanfattade Claes Zettermarck den sista punkten.
Situationen för Advokatsamfundet och advokatkåren presenterades av generalsekreterare Anne Ramberg, som bland annat pekade på kårens stora tillväxt på senare år. Trots tillväxten har antalet anmälningar till disciplinnämnden minskat, vilket är glädjande, framförde Ramberg, som också berörde det internationella samarbetet.
– En stor fråga som oroar oss är utvecklingen i Europa i spåren av den ekonomiska krisen. Det finns många och påtagliga exempel på hur man försöker inte bara inskränka advokatkårens självreglering, utan också nagga tystnadsplikten och oberoendet i kanten, sa Anne Ramberg, som manade till vaksamhet.
Anne Ramberg presenterade också kort resultatet av den nyligen genomförda undersökningen av advokatkåren, som genomförts av företaget Novum. Totalt sett visar resultaten att advokatkåren inte förändrats så mycket sedan den förra undersökningen 2006, och att advokaterna ser fortsatt ljust på framtiden. Undersökningen presenteras närmare i Advokaten nr 6 2012, efter sommaren.
Advokatsamfundets fullmäktige 2012 samlades i Näringslivets hus i Stockholm.
Vid fullmäktigemötet valdes delar av Advokatsamfundets styrelse och disciplinnämnden. Där presenterades också Advokatsamfundets ekonomi, som är fortsatt god. Fullmäktige beslutade därför att sänka årsavgiften i samfundet från 4 400 kronor till 4 200 kronor. Även serviceavgiften kunde sänkas med hela 2 100 kronor, till 6 200 kronor exklusive moms, mycket på grund av kraftigt sänkta försäkringspremier.
Inga motioner hade inkommit till årets fullmäktigemöte, och hela mötet präglades av god stämning och enighet.
Anne Ramberg, Fredrik Wersäll, Anders Perklev och Bengt Svenson debatterade ledda av Willy Silberstein.
På eftermiddagen samlades några av rättsväsendets högsta företrädare på scenen i Näringslivets hus, när generalsekreterare Anne Ramberg, hovrättspresident Fredrik Wersäll, riksåklagare Anders Perklev och rikspolischef Bengt Svenson debatterade förtroendet för rättsväsendet under ledning av journalisten Willy Silberstein.
Mycket av debatten kom att handla om hur de olika professionerna inom rättsväsendet respekterar varandras olika roller. Debattörerna framstod som både respektfulla och eniga om mycket, och de bekräftade att de har goda kontakter. Men i enskilda fall och kring vissa frågor är motsättningarna ibland tydliga, framhöll debattörerna, som samtidigt menade att rättssäkerheten mår väl av att rättsväsendets och advokatkårens olika företrädare ibland bråkar och att åsikter möts.
Anne Ramberg betonade där advokaternas speciella roll i rättsstaten. Hon ansåg att polis och åklagare inte alltid verkade förstå denna särställning och att advokatens främsta plikt är att vara lojal med sin klient. Hon fick medhåll av riksåklagare Anders Perklev, som tyckte att det var viktigt att allas roller klargörs.
Domaren Fredrik Wersäll sa sig uppskatta aggressivitet och konflikt i rättssalen. Han betonade där domarens processledarroll, och vikten av att rättens ordförande ser till att det som sägs i rättssalen har relevans i målet.
Mycket av debatten kom sedan att handla om mediernas roll i rättskipningen.
– Det blir problem om processen förs i medierna. Det leder lätt till en positionering där man säger sådant som inte kan sägas i rätten, sa rikspolischefen Bengt Svenson, som också var kritisk till poliser som uttalar sig i ärenden när åtal är väckt och polisens arbete avslutat.
Alla debattdeltagarna var överens om att man bör vara försiktig när man uttalar sig i medierna, eftersom medielogiken lätt gör att saker blåses upp eller vinklas på ett sätt man inte avsett.
Riksåklagare Anders Perklev manade rättsväsendet och advokatkåren till försiktighet och att de inte skulle låna sig till medieutspel.
– Vi ska inte spela med och kritisera varandra som personer i medierna, sa han.
Vid paneldebatten diskuterades också Sveriges erkänt långa häktningstider. Alla paneldeltagarna var överens om att dessa är ett problem. Samtidigt är de en konsekvens av dagens rättspolitiska klimat och satsningen på att utreda hela brottsliga nätverk och brottskedjor.
– Jag tror att man måste ta till processrättsliga förändringar för att komma snabbare fram och slippa jättemål som rättsapparaten inte är anpassad för och som dessutom leder till väldigt långa frihetsberövandetider, sa Fredrik Wersäll, som exemplifierade med åtalsuppgörelser och tuffare regler för förundersökningsbegränsningar.
I slutet av debatten kom också frågan om generellt prövningstillstånd i hovrätterna upp. Hovrättspresidenten Fredrik Wersäll var positiv till att införa sådana regler, och pekade bland annat på de goda resultaten av införandet av prövningstillstånd i tvistemål.
Anne Ramberg var däremot helt emot nya PT-regler, och hävdade att rättssäkerheten kräver att man kan få sin sak prövad i två instanser i brottmål och administrativa tvångsmål.
Debatten handlade bland annat om hur de olika professionerna inom rättsväsendet respekterar varandras roller.