EU-kommissionens förslag till direktiv om dataskydd på det brottsbekämpande området strider till viss del mot subsidiaritetsprincipen, anser ett enigt justitieutskott. Utskottet är kritiskt till att direktivet föreslås omfatta den nationella behandlingen av personuppgifter i EU-länderna. Utskottet föreslår därför att riksdagen lämnar ett så kallat motiverat yttrande till EU.
Förslaget till nytt EU-direktiv reglerar personuppgiftsskyddet för enskilda personer inom myndigheternas brottsbekämpande arbete. Förslaget ingår i en större, genomgripande reform av skyddet för personuppgifter. Syftet med direktivförslaget är dels att garantera en enhetlig och hög nivå på uppgiftsskyddet, dels att öka det ömsesidiga förtroendet mellan EU-ländernas polis och rättsliga myndigheter för att på så sätt underlätta utbytet av personuppgifter mellan dem.
Till skillnad från den nuvarande regleringen på området, dataskyddsrambeslutet från 2008, ska det nya direktivet inte bara reglera utbytet av information över gränserna, utan även behandlingen av personuppgifter inom brottsbekämpningen på nationell nivå. Enligt EU-kommissionen ska förslaget leda till stärkt personuppgiftsskydd genom att EU-ländernas nationella lagstiftning blir mer likvärdig. EU-kommissionen vill också komma till rätta med de problem som kan uppstå på grund av att det är svårt att avgöra vad som är nationell eller gränsöverskridande behandling eller vilka uppgifter som kan komma att bli föremål för gränsöverskridande utbyte vid ett senare tillfälle.
Justitieutskottet anser att de delar av förslaget som berör den renodlat nationella behandlingen av personuppgifter strider mot EU:s subsidiaritetsprincip, även kallad närhetsprincipen. Enligt den ska besluten fattas på den effektivaste nivån så nära medborgarna som möjligt.
Utskottet anser att det i dag är svårt att se vad som motiverar ett utvidgat tillämpningsområde för EU:s regler om skydd av personuppgifter på det brottsbekämpande området. En utvidgad lagstiftning på EU-nivå som omfattar behandling av personuppgifter vid förundersökningar och rättegångar i brottmål riskerar även att komma i konflikt med EU-ländernas nationella straff- och processrätt, påpekar utskottet. Man saknar också en fristående konsekvensanalys av direktivförslaget. EU-kommissionen hänvisar till flera problem som hänger samman med det nuvarande rambeslutet, men utskottet menar att det är för tidigt att dra några slutsatser om hur effektivt rambeslutet är. Justitieutskottet får stöd av konstitutionsutskottet. I ett yttrande ställer sig KU starkt frågande till om den delen av förslaget som gäller den nationella behandlingen av personuppgifter är förenlig med subsidiaritetsprincipen.
Justitieutskottet föreslår att riksdagen lämnar ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och EU-kommissionens ordförande.