Justitieombudsmannen Hans-Gunnar Axberger kritiserar den åklagare som var förundersökningsledare i ett fall med en polisman vid Säpo som i tingsrätten dömdes till sex års fängelse, men friades i hovrätten, för grov våldtäkt. Försvarsadvokaten Johan Eriksson, som fick uppdraget efter tingsrättens fällande dom, fick själv initiera en medicinsk utredning som ledde till att uppgifter i målsägandens berättelse kom att ifrågasättas. Åklagaren avfärdade behovet av en sådan undersökning och anförde som skäl uppgifter från Wikipedia. JO konstaterar att Johan Eriksson vidtog en rad utredningsåtgärder som enligt den åtalade fick avgörande betydelse för att han frikändes i hovrätten. JO konstaterar vidare att: ”Alla dessa åtgärder hade föregåtts av att försvaret begärt att de skulle verkställas av åklagaren, som emellertid hade avslagit framställningarna.” Enligt JO har Johan Eriksson med ”nit och omsorg” tillvaratagit den åtalades rätt.
I beslutet från JO framgår att åklagarmyndigheten har vidgått brister, men att man anser att åklagaren inte kan lastas för dem, utan att det istället är kriminaltekniker och andra experters fel. JO poängterar dock att förundersökningen var åklagarledd och att det är förundersökningsledaren som bär det slutliga ansvaret.
Den i hovrätten friade polismannen anmälde åklagare, Riksenheten för polismål samt Rikspolisstyrelsens enhet för interna utredningar för att de inte varit objektiva samt för ett antal utredningsbrister. Han har sedermera fått 900 000 kronor i skadestånd. JO kritiserar åklagaren, men konstaterar i sitt beslut att det rättsliga förfarandet ändå inte har inneburit att objektivitetskravet åsidosatts.