EU-domstolens generaladvokat Pedro Cruz Villalón anser att EU:s datalagringsdirektiv som helhet är oförenligt med kravet i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna på att varje begränsning i att utöva en grundläggande rättighet ska vara föreskriven i lag.
Generaladvokaten menar att direktivet innebär en allvarlig inblandning i medborgarnas grundläggande rätt till respekt för privatlivet, genom att den gör teleoperatörer skyldiga att samla in och lagra trafikdata. Han påpekar att dessa trafikdata kan göra det möjligt att ingående kartlägga en stor del av en persons beteende, eller till och med skapa en fullständig bild av hennes identitet. Därför borde direktivet i första hand ha definierat de grundläggande principer som skulle styra minimigarantierna för att få tillgång till trafikuppgifterna och för att använda dem.
Direktivet anförtror uppgiften att definiera dessa garantier till medlemsstaterna. Därmed strider direktivet mot EU-stadgans krav att rättighetsbegränsningar måste ske genom lag.
Dessutom finner generaladvokaten att datalagringsdirektivet är oförenligt med proportionalitetsprincipen genom att lagringstiden för trafikdata inte begränsas till mindre än ett år.
Generaladvokaten föreslår att det faktum att direktivet är ogiltigt inte ska få omedelbar effekt, utan att EU:s lagstiftande organ ska få rimlig tid på sig att åtgärda ogiltigheten.
Förslaget gäller två fall där nationella domstolar i Irland och Österrike har begärt förhandsbesked från EU-domstolen. Generaladvokatens förslag är inte bindande för EU-domstolen.