Pressens frihet i Montenegro begränsas av flera olika faktorer. Det visar en rapport, Independent Legal mission to Study Press freedom in Montenegro, från Sveriges advokatsamfund och New Yorks advokatsamfund, New York City Bar. De båda advokatsamfunden sände i början av februari i år en delegation till Montenegro för att granska förhållandena för pressen i landet. För Sveriges advokatsamfund reste advokaterna Lars Viklund och Christian Åhlund.

-Montenegro är ett land som lämpade sig väl att granska; det har halkat ned på Reportrar utan gränsers lista, det är ett land som är behändigt stort med en omfattande medieindustri samt att det är ett EU-ansökningsland, säger Lars Viklund.

Delegationen från advokatsamfunden, som bland annat träffade publicister, journalister, regeringstjänstemän och advokater, fann vid sitt besök att lagstiftningen som ska värna mediernas oberoende generellt är tillfredsställande.

-Så är det, men det är ganska illa ställt med pressfriheten ändå, visserligen blandat och ganska komplicerat, säger Lars Viklund.

Det största problemet för den oberoende pressen är regeringens agerande. Förhållandet mellan den oberoende pressen och regeringen, liksom mellan den oberoende pressen och de regeringskontrollerade medierna, präglas av polarisering och antagonism, fastslår rapporten.

-Det är en enorm polarisering som nästan är oförsonlig skulle jag säga och som har sina rötter i Balkans våldsamma historia, berättar Lars Viklund.

Regeringen gynnar också sina ”egna” medier genom massiv annonsering i dessa. De oberoende mediernas situation försvåras ytterligare av att rättsväsendet inte tillräckligt utrett fall av våld mot journalister och av bristen på pressetiska riktlinjer.

Delegationen uttrycker flera slutsatser och rekommendationer i rapporten:

  • Brist på öppenhet har undergrävt förtroendet och skapat en miljö som gör det svårt för den fria pressen att fungera.
  • Större öppenhet krävs om hur våld mot journalister och andra medierepresentanter utreds och åtalas.
  • Större öppenhet krävs när det gäller hur domstolsväsendet hanterar förtalsfall.
  • Större öppenhet krävs avseende regeringens ekonomiska stöd till den statsägda tidningen Pobjeda.

Lars Viklund konstaterar att den montenegrinska pressetiken är kaotisk med tre olika delar; en för den oppositionella pressen, en för den regeringsägda pressen samt en för etermedia.

I rapporten konstateras att eftersom förtalstvister fortfarande är ett problem behövs en offentlig kontroll av domstolssystemet för att säkerställa att Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheternas beslut verkställs för att avskräcka från politiskt motiverade rättegångar och för att identifiera områden där ytterligare lagreform behövs.

Lars Viklund, som själv varit rättegångsobservatör vid ett montenegrinskt förtalsmål, berättar att det är stora mängder förtalsmål mot den oppositionella pressen. Han uppskattar siffran till 40-50 stycken under de senaste 5 åren.

-Det är svårt att få invanda mönster att förändras. Lagstiftningen är som sagt tillfredsställande, men jag har svårt att se att det så snabbt kan få effekt, säger han.

Lars Viklund menar att om pressen från EU, eftersom Montenegro är ett ansökningsland, blir tillräckligt stark och om goda krafter får utrymme kommer det att ske en förändring.

-Vi har bland annat lagt förslag om en medieombudsman och en robust utbildning i pressetik för jurister. Det finns ändå tecken på att yttrandefriheten går framåt, säger han.

Läs mer i rapporten ”Independent Legal Mission to Study Press Freedom in Montenegro”.

(Fotnot: En kortare version publicerades den 14 maj.)