Regeringen har tillsatt en utredning som ska se över frågan om registerutdrag i arbetslivet.
I kommittédirektiven slår regeringen fast att det är viktigt att säkerställa att arbetsgivare inte begär att få se registerutdrag när det saknas godtagbara skäl för det.
Därför ska en särskild utredare kartlägga av vilka skäl arbetsgivare utan uttryckligt författningsstöd begär att arbetssökande visar upp utdrag ur belastningsregistret och vilken betydelse utdragen har i anställningsprocessen. Regeringen har utsett Michaël Koch, tidigare ordförande och chef för Arbetsdomstolen, till särskild utredare.
Det var fem gånger vanligare år 2012 än år 2003 sedan att enskilda personer begär ut utdrag om sig själva från belastningsregistret. År 2012 begärdes enskilda ut 199 000 utdrag, år 2003 drygt 40 000 utdrag. Enligt Rikspolisstyrelsens bedömning beror den ökade mängden på att arbetsgivare i allt större utsträckning utan författningsstöd begär att arbetssökande ska visa upp utdrag ur belastningsregistret.
– Ett felaktigt nyttjande riskerar att förpassa människor till ett långvarigt utanförskap utan en andra chans att komma in på arbetsmarknaden, säger arbetsmarknadsminister Hillevi Engström i en kommentar.
Utredaren ska också undersöka i vilken utsträckning arbetsgivare begär att redan anställda ska visa upp utdrag ur belastningsregistret och vilken betydelse sådan registerkontroll har i anställningen.
Utredaren ska analysera vilka åtgärder som krävs för att säkerställa att arbetsgivare inte utan uttryckligt författningsstöd begär att arbetssökande och arbetstagare visar upp utdrag ur belastningsregistret om sig själva.
Utredaren ska också analysera och ta ställning till vilka åtgärder som behövs för att uppnå rätt balans mellan arbetsgivarnas berättigade behov av att kunna kontrollera angivna registerutdrag i anställningsprocessen och den arbetssökandes berättigade behov av skydd för sin personliga integritet.
Uppdraget ska redovisas senast den 30 april 2014.