En person begärde att få ut en innehållsförteckning över samtliga diarieförda dokument, bilder och filmer som rörde ett uppmärksammat styckmordsfall från polismyndigheten i Norrbotten. Begäran gjordes efter att åtal väckts.
Bakgrunden till begäran var att personen i fråga upplevde att polismyndigheten hade hindrat honom från att ta del av offentliga handlingar. Han vill därför veta på vilka diarieförda handlingar som fanns, för att senare kunna begära ut det material han var intresserad av.
Personen fick ut förundersökningsprotokollet. Men i innehållsförteckningen i slasken hade polismyndigheten konsekvent raderat namnen på hörda personer – vittnen, sakkunniga och andra. Person- och faktauppgifter i till exempel beslag, bilder och tjänsteanteckningar hade också maskats. Den tilltalades och offrets namn hade däremot inte sekretessbelagts. Polismyndigheten hänvisade till att de maskerade namnen omfattades av förundersökningssekretess alternativt sekretess med hänsyn till den enskildes intresse.
Personen som begärt ut handlingarna överklagade polismyndighetens beslut. Kammarrätten ansåg att det inte gick att avgöra vilken sekretessgrund som låg till grund för myndighetens beslut att maskera namnen i innehållsförteckningen, men att det ändå gick att göra en sakprövning.
Eftersom praxis öppnar för sekretess för nedlagda förundersökningar anser kammarrätten att Offentlighets- och sekretesslagen (OSL) inte ska tolkas som att slasken blir offentlig när åtal väcks och en förundersökning avslutas. Kammarrätten anser också att det inte står klart att uppgifter i slaskförteckningen om hörda och andra personer kan röjas utan skada eller men för den enskilde eller någon närstående. Det finns också risk för att den framtida verksamheten skadas om uppgifterna i slaskens innehållsförteckning blir offentliga innan en dom vinner laga kraft. Kammarrätten ger därmed att polismyndigheten i Norrbotten rätt som maskade namnen på samtliga personer i innehållsförteckningen i slasken i det aktuella fallet.