Kärnan i målet handlar om ansvaret för att betala ut skatt för de företag som likvidatorn var utsedd för. Kammarrätten skriver att i det aktuella fallet så har likvidatorn åtminstone varit grovt oaktsam och att det således finns förutsättningar att ålägga honom betalningsansvar i enlighet med förvaltningsrättens tidigare dom. Kammarrätten skriver att den har särskilt beaktat att bolagens skattemässiga situation framgick av bolagens årsredovisningar och att likvidatorn företrätt bolagen i processer rörande deras skatter samt även i övrigt varit verksam inom koncernen. Han måste därmed, såsom erfaren likvidator och konkursförvaltare, ha förstått att bolagens situation var sådan att bolagen borde ha försatts i konkurs redan när han åtog sig uppdragen som likvidator. Trots detta vidtog han inga sådana åtgärder, konstaterar kammarrätten. I stället kallade han på okända borgenärer – trots att bolagen enligt honom själv inte bedrev någon verksamhet – och lät nöja sig med det.
Av 12 kap. 6 b § skattebetalningslagen (1997:483) framgår att företrädaren helt eller delvis får befrias från betalningsskyldigheten om det finns särskilda skäl. När det gäller frågan om proportionalitet skriver kammarrätten att likvidatorn har ålagts betalningsansvar för cirka 716 miljoner kronor, vilket enligt kammarrätten kan framstå som ett orimligt högt belopp. Beloppet är dock en direkt följd av att bolagen dragit på sig mycket stora skatteskulder. Att ålägga en företrädare ett betalningsansvar som helt korresponderar mot sådana skatteskulder kan enligt kammarrättens mening inte i sig anses som oproportionerligt. Det sagda gäller särskilt i ett fall som det förevarande där likvidatorn, enligt kammarrätten, måste ha förstått att bolagen på grund av deras skattemässiga situation borde ha försatts i konkurs redan när han åtog sig uppdragen som likvidator. Även i övrigt får beslutet om företrädaransvar i ett fall som det förevarande anses uppväga det intrång eller men som beslutet innebär för likvidatorn. Av det sagda följer att likvidatorn inte kan medges hel eller delvis befrielse på grund av bristande proportionalitet.
– En i flera hänseenden uppseendeväckande dom från Kammarrätten som riskerar att få långtgående konsekvenser i flera hänseenden, säger Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg i en kommentar.
Läs mer: Kammarrättens i Stockholm dom den 2 april 2015 i mål nr 7403-14