Advokatsamfundet har yttrat sig över betänkandet Datalagring och integritet (SOU 2015:31). Advokatsamfundet riktar kritik mot Datalagringsutredningens analys och slutsatser på en rad punkter.
Datalagringsutredningens uppdrag har varit att föreslå lämpliga förändringar för att stärka skyddet för den personliga integriteten i förhållande till reglerna om lagring av trafikdata i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation. Utredningen har också haft uppdraget att kartlägga och utvärdera hur lagen (2012:278) om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet har tillämpats och att överväga om den bör förändras för att stärka rättssäkerheten eller skyddet för den personliga integriteten.
Dessutom har utredningen haft i uppdrag att analysera Säkerhetspolisens behov av särskild möjlighet att inhämta uppgifter om viss brottslig verksamhet, som inte omfattas av inhämtningslagens huvudregel, och att lämna förslag på hur ett sådant behov bör tillgodoses och balanseras mot integritetsintresset.
Advokatsamfundet skriver i sitt yttrande att de svenska reglerna går längre än vad som angavs i EU:s datalagringsdirektiv, vilket strider mot Europakonventionen och EU:s rättighetsstadga. Datalagringsutredningens avvägningar har enligt Advokatsamfundets uppfattning skett med en så stor tyngdpunkt i intresset att bekämpa brottsligheten och upprätthålla den allmänna säkerheten att utredningen närmast framstår som en partsinlaga för de polisiära intressena.
Enligt Advokatsamfundet har Datalagringsutredningen endast haft ett begränsat intresse av den personliga integriteten och hur allmänheten upplever övervakningen, och utredningen har inte i tillräcklig utsträckning tagit hänsyn till den personliga integriteten vid sina överväganden.
Advokatsamfundet finner att Datalagringsutredningens slutsatser inte uppfyller EU-domstolens dom den 8 april 2014 i målen C-293/12 och C-594/12, där domstolen förklarar datalagringsdirektivet ogiltigt, och att de inte heller uppfyller EU-rätten. Advokatsamfundet finner dessutom att utredningens argumentation inte är övertygande när det gäller behovet och nyttan av de lagrade uppgifterna eller för att proportionalitetsprincipen har uppfyllts. Advokatsamfundet kan inte ställa sig bakom utredningens resonemang för att lagring utanför EU, trots EU-domstolens motsatta uppfattning, ska kunna ske.
Dessutom anser Advokatsamfundet att ytterligare undantag från leverantörernas tystnadsplikt bör införas, så att de kan rapportera obehörig inhämtning till tillsynsmyndigheten Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden.