Advokaterna i Oslo och Bergen uteblir från häktningsförhandlingar vid de två städernas tingsrätter under en veckas tid från och med i dag den 24 augusti.

Aktionen är en protest mot de låga taxorna för ersättning till offentliga juridiska biträden.

Samtidigt erbjuder advokater gratis juridisk hjälp till allmänheten utanför tingsrätterna under aktionsveckan.

Norska Advokatforeningens ”Rettshjelpsaksjon” arrangeras som en protest mot att rättshjälpen i Norge enligt Advokatforeningen systematiskt har nedprioriterats sedan 1999. Det går ut över svaga grupper med behov av rättshjälp, skriver Advokatforeningen.

Advokatforeningens högsta beslutande organ, representantskapet, har uttalat sitt fulla stöd för aktionen, enligt norska Advokatbladet.

Vid representantskapsmötet i maj förklarade initiativtagarna att det inte i första hand rör sig om att öka ersättningen till offentliga försvarare. Enligt norske advokaten Frode Sulland, medlem av Advokatforeningens aktionsgrupp för högre taxor, handlar det om en kamp för rättssäkerheten och för alla advokater som har taxemål. Det är exempelvis mål som rör vårdnad om barn, tvångsvård eller utlänningsrätt.

– Staten är villig att betala sina egna ombud långt bättre än motpartens. Det skapar en obalans och är ett stort problem för rättsäkerheten, eftersom låga taxenivåer påverkar rekryteringen och kvaliteten på de advokattjänster som täcks av det allmänna, sa Frode Sulland.

Enligt Sulland har taxans relativa värde minskat med 20 procent sedan 1999. Det innebär att den ligger långt efter den allmänna löneutvecklingen.

Timersättningen till advokater som förordnas som rättsliga biträden enligt norska statens taxa är 970 norska kronor (cirka 1 050 svenska kronor). Enligt Advokatforeningens beräkningar skulle timersättningen uppgå till 1 220 norska kronor, om taxan hade följt den allmänna löneutvecklingen. I statsbudgeten för 2015 höjdes timersättningen med endast 5 kronor – från 965 kronor, motsvarande 0,5 procent. Inflationen i Norge är cirka 2 procent. Advokatforeningen reagerade på den låga höjningen genom att tillsätta en kommitté med uppgift att arbeta för en höjning av taxenivån till nästa års budget. Advokatforeningen vill också se en plan för en framtida upptrappning av taxenivåerna och ett nytt system för årliga förhandlingar om taxorna.

– Nu vill vi omedelbart sätta press på Justitiedepartemetet inför budgetprocesserna för 2016, så att man inte ska kunna säga att det var omöjligt att ta hänsyn till våra krav därför att de kom för sent. Eller att departementet kan gå oss till mötes, så att vi kan undvika aktionen. I budgeten för 2016 måste taxenivån ökas i takt med löneutvecklingen, och något av eftersläpningen måste tas igen, sa Frode Sulland.

Advokatforeningens aktionsgrupp ska utvärdera om aktionen ska genomföras på fler platser än i Norges två största städer.

Aktionsgruppen beskriver aktionen så här:

• Alla försvarare låter bli att komma till förhandlingar om häktning och förlängning av häktning vid tingsrätterna i Oslo och Bergen varje dag under en vecka, i både brottmål och utlänningsmål.

• Aktionen genomförs från den 24 augusti till den 29 augusti.

• Försvarare vid andra tingsrätter kan ansluta sig till aktionen genom att aktivt meddela att inte heller de åtar sig häktningsärenden under aktionsveckan, och genom att på andra sätt uttrycka stöd och solidaritet med aktionen.

• De aktuella tingsrätterna och lagmännen kontaktas på förhand, både för att varsko om den bristande inställelsen från försvararnas sida och för att förklara bakgrunden.

• Gratis advokathjälp erbjuds i regi av ledamöter av Advokatforeningen på tolv platser i landet under hela aktionsveckan.

I torsdags sände Oslo tingsrätt ut ett brev till 65 advokater och advokatkontor i Oslo och bad advokater som är villiga att åta sig försvararuppdrag under aktionsveckan att kontakta tingsrätten. Den norska försvarargruppens ordförande Frode Sulland menar att tingsrätten försöker så split bland advokaterna, och uppmanar dem att vara solidariska. Bergens tingsrätt har sänt ut ett liknande meddelande med e-post.

Sveriges advokatsamfunds generalsekreterare Anne Ramberg kommenterar de norska advokaternas aktion:

– Det är mycket lätt att ställa sig bakom enskilda norska advokaters krav.  Det är också lätt att respektera advokaters val att avstå från att åta sig nya uppdrag. Advokater har i vart fall i Sverige inte någon skyldighet att åta sig försvararuppdrag eller andra uppdrag. Mer problematiskt är det om advokaten inte vill medverka i häktningsförhandlingar i mål där advokaten redan är förordnad och har ett uppdrag. I Sverige vore det inte förenligt med god advokatsed att utebli från en omhäktningsförhandling på sätt kommer ske i Norge.

– När det gäller den samlade aktionen från advokaterna så är den också därför givetvis invändningsfri så länge den inte drabbar en misstänkt.  Problemet som jag ser det är att människor som är misstänkta för brott och som har rätt till försvarare kan hamna i kläm, då de riskerar att häktas utan försvarare. Det är inte oproblematiskt. Detta sagt är det inte Advokatforeningens eller de enskilda advokaternas ansvar. Det är statens. Ett ansvar som uppenbarligen inte den norska staten tagit. Norska advokaters ersättning är skandalöst låg. Att strejka är det yttersta vapnet. I likhet med andra samhällsbärande yrken som läkare, poliser och sjuksköterskor måste en stridsåtgärd vara proportionerlig och inte opåkallat skada den enskilde. Jag tycker dock inte att det är Advokatföreningen som tar rättssystemet och enskilda som gisslan. Det är staten som har tagit advokaterna som gisslan och som missbrukat deras lojalitet mot rättssystemet.

– I Sverige beräknas sedan 1999 den så kallade timkostnadsnormen efter en modell som årligen räknas upp enligt ett index där man viktar löneutveckling hos domare och åklagare, lokalkostnader med flera kostnadsindex. Det är en rent matematisk uppräkning som görs av Domstolsverket och därefter fastställs av regeringen. Sveriges advokatsamfund har under alla år försökt påverka såväl modellen som storleken på timkostnadsnormen, dock utan godtagbart resultat. 

– Trots vårt missnöje, så måste man nog erkänna att regeringen, oavsett politisk färg, brukar lyssna på och ta intryck av Sveriges advokatsamfunds argument i den rättspolitiska debatten. Advokater har också en framskjuten position i det svenska samhället och åtnjuter stor respekt. Jag kan dock inte svara på varför norska advokater är så dåligt ersatta, säger Anne Ramberg.

Oslo tingsrätt har övervägt att häkta misstänkta utan att en försvarare är närvarande, och tingsrättens lagman Geir Engebretsen bedömer att den norska straffprocesslagen § 98 kan tolkas så att det är tillåtet att genomföra en häktningsförhandling utan försvarare om det inte är möjligt att skaffa fram en försvarare.

Sveriges advokatsamfunds ordförande Bengt Ivarsson har ifrågasatt om ett sådant förfarande är förenligt med Europakonventionen.

Läs mer om Rettshjelpsaksjonen på norska Advokatforeningens webbplats